Do not return NULL as boolean from wonder_is_lost() nor wonder_is_built()
[freeciv.git] / doc / sv / HOWTOPLAY.sv
blob66e2be13068e572635607aabed9ad21a5cb81bbe
1 Hur man spelar Freeciv
3   Ursprungligen av Michael Hohensee (aka Zarchon)
5 För upplysningar om hur man installerar Freeciv, se INSTALL.sv
6 För upplysningar om hur man kör Freeciv, se README.sv
8 Om man aldrig har spelat något av spelen i Civilization-serien
9 är det bäst om man börjar med att läsa Freecivs handbok som är
10 tillgänglig vid:
12      http://www.freeciv.org/wiki/Manual
14 För upplysningar om hur man spelar Freeciv, fortsätt läsa!
16         När man har fått i gång Freeciv vill man antagligen spela sina
17 första spel. Man råds att spela ensam några gånger för att få en
18 känsla för hur saker fungerar, men det är inte nödvändigt. Man kan
19 lära sig genom att spela mot andra människor eller mot datorn.
21 Fråga: Vilken är den grundläggande strategin?
23         För det första är detta inte en *perfekt* strategi; det är
24 inte ens en mycket bra strategi. Men låt oss först sätta i gång med att
25 spela Freeciv. En del av lockelsen hos Freeciv är att utveckla nya
26 strategier.
28         Strategin är indelat i flera steg:
30                 Det inledande utvidgningsskedet
31                 Teknologiskt underskede
32                 Det andra utvidgningsskedet
33                 Uppbyggnadsskedet
34                 Den slutgiltiga förintelsen av dina fiender-skedet
36 Det inledande utvidgningsskedet:
38         Detta skede är viktigast. Det första man bör göra är att
39 grunda städer och utforska sin ö. Man bör ha många städer, mist 7
40 eller 8.
42         Spelets mål är att behärska så många landrutor som möjligt.
43 När man grundar en stad bör man se till att att dess område inte
44 kommer att överlappa för mycket med andra städers områden. Man kan se
45 vilka rutor som används av en stad genom att klicka på den. Kartan
46 över staden och dess omgivning visar stadens område. Ta hänsyn till
47 detta och försök samtidigt att hålla dina städer nära varandra. Ju
48 längre från varandra de är, desto svårare är det att försvara och
49 förvalta dem i detta skede. (Hänvisning: Försök att grunda städer på
50 hästar eller nära fisk.)
52         När man har 1 eller 2 städer bör man sätta forskningssatsen så
53 högt som regeringsformen tillåter. Man ska strunta i skattesatsen
54 eftersom man inte kommer att färdigställa några stadsförbättringar som
55 kostar underhåll regelbundet. Man bygger i stället bosättare. Varje
56 stad bör bygga bosättare. Ju fler bosättare man färdigställer, desto
57 fler städer kan man grunda; ju fler städer man har, desto fortare kan
58 man forska; ju fortare man kan forska, desto fortare kan man vinna.
59 När man har fyllt det tillgängliga utrymmet med städer befaller man
60 sina bosättare att bygga bevattningsanläggningar och vägar.
62 (Anmärkning: Om matöverskottet i en stad sjunker till +1 på grund
63 av understöd av för många bosättare och man inte kan flytta om
64 arbetare så att överskottet blir större låter man staden bygga ett
65 tempel i stället för bosättare. Om man inte har känner sig hotad av
66 någon annan spelare än kan man strunta i att bygga krigsenheter ett
67 tag till.)
69         Under denna tid lär man sig teknologier så fort som möjligt.
70 Det man bör sikta på först är "republik", sedan "folkstyre", sedan
71 "järnväg", sedan "industrialisering". (Vissa siktar på "monarki" före
72 "republik".) Så snart som man forskat fram en regeringsform som man
73 vill använda sätter man i gång en revolution och byter till den nya
74 regeringsformen när revolutionen är över. Sedan ser man till att
75 satserna är som man vill ha dem, ty den högsta tillåtna satsen skiljer
76 sig mellan olika regeringsformer (forskningssatsen sätts så högt som
77 möjligt av sig själv).
79         När man har fått kunskap om folkstyre är man rustad att gå in
80 i det andra utvidgningsskedet. Det gör man genom att ändra
81 regeringsform till folkstyre, befalla alla städer att bygga tempel och
82 sätta överflödssatsen till 100%. När man gör detta börjar alla städer
83 genast att fira och växer 1 steg varje omgång så länge det finns
84 matöverskott. När de har blivit tillräckligt stora sätt
85 överflödssatsen till rimliga 20-40%. Detta försätter dig i det andra
86 utvidgningsskedet.
88         Nackdelen med att sätta överflödssatsen till 100% är att
89 forskningen avstannar fullständigt. Efter att städerna har vuxit och
90 forskningssatsen har höjts till ungefär 50% får man åter nya
91 teknologier, men något saktare. Om man har utforskat ganska mycket
92 utan att ha hittat någon hotfull motspelare kan det vara bra att
93 forska så mycket som möjligt tills teknologierna tar för lång tid att
94 forska fram.
96 Det andra utvidgningsskedet:
98         När städerna har fått en lämplig storlek avvänjer man dem med
99 överflöd och ökar skattesatsen. När de är nere på ungefär 30% överflöd
100 ökar man forskningssatsen så mycket man kan utan att skatteinkomsten
101 blir lägre än utgifterna. När man får järnväg bygger man om alla vägar
102 till järnvägar, åtminstone alla som är på rutor som används av någon
103 stads arbetare eller ingår i fjärrvägnätet. (Hänvisning: Utrusta varje
104 ruta som används av en stad med väg/järnväg. Då gör staden mer nytta.
105 Det finns ingen anledning att uppgradera mittrutan, den med staden på.
106 Det görs av sig själv.)
108         Nu är det dags att utveckla industrialisering och
109 krigsteknologier. Man bör börja grunda städer på andra öar och
110 utforska ordentligt om man inte redan har gjort det. Man bör ta reda
111 på var fienderna är. Sikta på teknologier som är bra för båtar och
112 försök färdigställa Magellans Världsomsegling. När man känner dig
113 beredd går man in i:
115 Uppbyggnadsskedet:
117         Nu bygger man fabriker och kraftverk i städerna. Man försöker
118 få så hög tillverkningsförmåga som möjligt. Förorening blir ett
119 problem. Så snart man kan försöker man forska fram masstillverkning
120 för kollektivtrafik och återvinning för återvinningsanläggning. När
121 man har gjort alla sina städer till goda tillverkningsanläggningar
122 bygger man krigsenheter. (Anmärkning: Om man får förbindelse med någon
123 annan spelare ska man genast bygga några angreppsenheter och minst 1
124 försvarsenhet för varje stad.)
126         När man vill börja angripa någon sätter man forskningssatsen
127 till 0% och höjer skattesatsen så mycket man kan utan att få upplopp.
128 Kom ihåg att enheter kan köpas för guld!
130 Den slutgiltiga förintelsen av dina fiender-skedet:
132         Detta kan ske när som helst men det är skojigare med de
133 framskridna vapnen.
135         Välj en förhållandevis svag fiende och skicka över några
136 båtlaster trupper. Ta över fiendens städer och låt dem bygga fler
137 enheter för att utplåna resten av fienden. Visa ingen medkänsla!
138 Intill döden!
140 Upprepa så ofta som det behövs! ;-)
142 [Anmärkning för fredliga: Freeciv låter även en spelare vinna genom
143 att färdigställa och sända iväg ett rymdskepp som anländer till Alfa
144 Kentauri före alla andra spelares eventuella rymdskepp.]
147 Ytterligare frågor:
149 Fråga: Vilka andra strategier finns det?
151         Det finns ett antal handledningar och strategianvisningar
152 tillgängliga vid Freecivs webplats vid:
154          http://www.freeciv.org/wiki/Tutorials
156 Dessutom beskriver Freecivs inbyggda hjälp en annan strategi.
159 Fråga: Vilken tidsgräns skall man sätta i flerspelarspel?
161         Det beror på antalet spelare. Om man bara är 2 som spelar
162 klarar man sig vanligtvis med tidsgränsen 0. Om man är > 2 eller en av
163 de 2 kommer att vara borta från spelet under slumpmässliga tillfällen
164 och den andre inte vill vänta kan en tidsgräns på 1 minut (när man
165 sätter tidsgränsen anger man dock tiden i sekunder) vara tillräckligt.
166 Senare i spelet när det är mer att göra vill man antagligen öka
167 tidsgränsen till 4 minuter. I allmänhet behövs det längre tid ju fler
168 spelare man är. Sätt den tidsgräns som passar men kom i håg att det brukar
169 störa folk om man går över 5 minuter.
171 Fråga: Vilken kartstorlek ska man använda?
173         Kartstorleken beror på hur många spelare man är och hur snart
174 man vill att spelet ska ta slut. Standardkartstorleken (80x50) är
175 tillräckligt stor för ett ganska snabbt 2-spelarspel men ger ett 
176 *mycket* snabbt spel om > 3 spelare deltar.
178         Snabba spel brukar vara otillfredställande för alla utom
179 vinnaren eftersom ingen har haft tid att utveckla något försvar. Om
180 man har > 3 spelare bör man använda en 80x80-karta. Om man är > 5
181 spelare bör man ha en 100x100-karta.
184 Fråga: Vad innebär servertillvalet "generator"?
186         Den påverkar det sätt på vilket kartan skapas. Om man spelat
187 Freeciv några gånger utan att ändra på denna servertillvalet har
188 man säkerligen hört talas om (och/eller upplevt) problemen med en
189 alldeles för liten ö. Att behöva börja på en alldeles för liten ö kan
190 göra folk vansinniga. För att åtgärda detta har våra godhjärtade
191 hjältar till programmerare byggt in servertillvalet "generator".
192 - När den är satt till 1 ger det en vanlig karta med öar av olika
193   (orättvisa) storlekar. 
194 - När den är satt till 2 skapas en karta m.h.a. en pseudo-fraktal
195   generator. Det innebär att berg och kullar placeras i enlighet
196   med en naturlig matematisk formel.
197 - När den är satt till 3 skapas en lika stor ö för varje spelare,
198   så att ingen kan skylla på sin ö om de förlorar.
199 - 0 används för färdiga kartor. Ladda en karta med /load 
200   /katalog/savegame.sav.gz i chatraden.
202 Under "generator" finns även tillvalet "startpos". Detta tillval
203 avgör hur många spelare som startar på samma ö. Varje "generator"-
204 tillval has sitt egen standardvärde som används när "startpos" är
205 satt till 0. Standardvärdet för "generator" 2 till exempel är 3,
206 vilket innbär att den försöker placera samtliga spelare på samma ö.
208 Fråga: Ska man förenkla spelet genom att öka mängden guld som spelarna
209        får att börja med?
211         Om en oerfaren spelare som spelar mot erfarna spelare föreslår
212 en ökning av guldmängden kommer antagligen ingen att beklaga sig.
213 Detta är dock inget bra sätt att lära sig att spela. Att börja med
214 massor av guld gör spelet mycket enklare och gör det svårare att lära
215 sig att hanskas med standardguldmängden. De flesta erfarna spelare
216 ökar inte mängden, och de vet hur de ska få mest nytta av en ökning.
217 Det vet inte oerfarna spelare. Därför går de i så fall samma öde till
218 mötes som Atlantis.
220 Anmärkning: Samma sak gäller inställningarna "techlevel" och
221 "researchspeed"
223 Fråga: Hur är det med de andra inställningarna?
225         Resten av dem har mest att göra med vilken sorts karta som
226 kommer att skapas inför spelet. Att öka "specials" ger större
227 sannolikhet att få många tillgångar/ruta och "huts" avgör hur många
228 mindre stambyar det ska finnas. Att öka antalet bosättare och
229 utforskare gör att spelet går fortare och ökar sannolikheten att
230 spelare överlever barbarstammarna som i bland finns i de mindre
231 stambyarna.
233         Inställningarna som har med järnväg att göra avgör hur mycket
234 en ruta ger i form av mat/sköldar/handel med järnväg och "foodbox"
235 bestämmer hur mycket mat varje medborgare i en stad måste ha innan en
236 ny person kan läggas till.
238         För övrigt ger högre "mountains" mer berg, högre "deserts" ger
239 mer öken och så vidare.
241 Fråga: Hur får man en viss teknologi?
243         Titta i den inbyggda hjälpen. Den visar vilka teknologier man
244 måste ha först.
246 Det går även att se detta i David Pfitzners "techtree"-karta som kan
247 laddas ned från <http://download.gna.org/freeciv/contrib/charts/>.
249 Om det inte går man kan läsa i "data/default/techs.ruleset". Där står
250 vilka teknologier som man måste ha innan man kan få en given
251 teknologi.
253 Fråga: Vilka krigsenheter är bäst?
255    För angrepp:
257         pansar, helikopter, kryssningsmissil, slagskepp, fraktskepp,
258         kärnvapen, haubits, bombflygplan.
260    För försvar:
262         pansar, mekaniserat infanteri, haubits, slagskepp,
263         kryssningsmissil, kärnvapen.
265 Kom i håg att det bästa försvaret är ett kraftfullt angrepp.
267 Tillägg till detta dokument är välkomna!