| blob | 74ecf4522dd71091c9abf32125b6817994137ff5 |
1 Emacs användarhandledning. I slutet finns kopieringsvillkoren.
3 Emacs-kommandon innebär ofta användning av kontrolltangenten (vanligen
4 märkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten (på vissa tangentbord märkt
5 ALT eller EDIT). Vi använder här följande förkortningar:
7 C-<chr> håll ner kontrolltangenten samtidigt som du skriver bokstaven
8 <chr>. C-f betyder: håll ner kontrolltangenten och tryck f.
9 M-<chr> håll ner META-tangenten samtidigt som du skriver <chr>. Om
10 META-tangent saknas trycker du <ESC>, ESC-tangenten, släpper
11 den och trycker sedan <chr>.
13 Viktigt: För att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (två tecken).
14 För att avsluta kommandon som inte skrivits in fullt, tryck C-g.
15 För att avsluta användarhandledningen, tryck C-x k och sedan <Return>
16 vid prompten.
17 Tecknen ">>" i vänstermarginalen anger att du kan prova ett
18 kommando. Till exempel:
19 <<Tomma rader sätts in runt nästa rad när help-with-tutorial aktiveras>>
20 [Tomma rader av pedagogiska skäl. Texten fortsätter nedanför.]
21 >> Tryck C-v (View next screen) för att rulla nedåt i handledningen.
22 Prova nu. Håll ned kontrolltangenten och tryck v. Gör så i
23 fortsättningen när du når slutet av en skärmbild.
25 Notera att det är ett överlapp på två rader när du rullar en hel sida.
26 Detta är för att behålla sammanhanget när du bläddrar framåt i texten.
28 Det här är en kopia av Emacs användarhandledning, som anpassats något
29 för dig. Längre fram kommer vi att instruera dig att prova olika
30 kommandon som ändrar i texten. Var inte orolig om du ändrar texten
31 innan vi säger till dig att göra det. Det kallas för att redigera och
32 det är det som Emacs är till för.
34 Det första du behöver veta är hur du manövrerar från plats till plats
35 i texten. Du har redan lärt dig hur du flyttar en skärmbild framåt,
36 med C-v. För att flytta dig en skärmbild bakåt trycker du M-v. (Håll
37 ned META-tangenten och tryck v eller tryck <ESC>v om du inte har
38 META-, EDIT- eller ALT-tangent.)
40 >> Prova att trycka M-v och C-v några gånger.
42 Det är OK att rulla texten på andra sätt om du vet hur.
44 * SAMMANFATTNING
45 ----------------
47 Följande kommandon är bra för att se hela skärmbilder:
49 C-v Flytta en skärmbild framåt.
50 M-v Flytta en skärmbild bakåt.
51 C-l Rita om skärmen och placera texten där markören står
52 mitt på skärmbilden. (Det är KONTROLL-L, inte
53 KONTROLL-1.)
55 >> Leta reda på markören och se vad som står där. Tryck sedan C-l.
56 Hitta markören igen och notera att det är samma text som står kring
57 markören nu, men nu mitt på skärmen. Om du trycker C-l igen så
58 flyttas texten högst upp på skärmen. Tryck C-l igen och den flyttas
59 ner till botten.
61 Du kan också använda PageUp och PageDn tangenterna, om din terminal
62 har dem, för att flytta en hel skärmbild åt gången, men du redigerar
63 effektivare om du använder C-v och M-v.
66 * GRUNDLÄGGANDE MARKÖRRÖRELSER
67 ------------------------------
69 Att flytta sig från skärmbild till skärmbild kan vara bra, men hur
70 förflyttar man sig till en speciell plats på skärmen?
72 Det finns flera sätt att göra detta. Du kan använda piltangenterna,
73 men det är mer effektivt att ha händerna i standardläget och använda
74 kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Dessa tecken är likvärdiga med de
75 fyra piltangenterna. Så här:
77 Föregående rad, C-p
78 :
79 :
80 Bakåt, C-b .... Nuvarande markörposition .... Framåt, C-f
81 :
82 :
83 Nästa rad, C-n
85 >> Flytta markören till linjen mitt i diagrammet genom att använda C-n
86 och C-p. Använd sedan C-l för att centrera diagrammet på
87 skärmbilden.
89 Detta är enklare att komma ihåg om du tänker på dessa förkortningar: P
90 för föregående (previous), N för nästa (next), B för bakåt (backward)
91 och F för framåt (forward). Du kommer att använda dessa grundläggande
92 kommandona hela tiden.
94 >> Gör några C-n så att du kommer ned till den här raden.
96 >> Flytta dig in i raden med hjälp av några C-f och sedan uppåt
97 med några C-p. Lägg märke till vad C-p gör när markören står mitt
98 på en rad.
100 Textrader är åtskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen
101 avslutas också vanligtvis med ett radslut men Emacs kräver inte att
102 den gör det.
104 >> Prova med C-b i början av en rad. Detta gör att markören
105 flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta är för att den
106 flyttar markören över radslutstecknet.
108 C-f flyttar också över radslut, precis som C-b.
110 >> Gör några fler C-b så att du får en känsla för var markören
111 är. Tryck sedan några C-f tills du kommer till slutet av
112 raden. Tryck ytterligare en C-f så att du flyttar markören till
113 nästa rad.
115 När du flyttar markören förbi toppen eller botten av skärmbilden
116 kommer texten utanför skärmen att komma fram. Detta kallas "rullning"
117 och gör det möjligt för Emacs att flytta markören utan att den
118 försvinner ut ur skärmbilden.
120 >> Prova att flytta markören förbi skärmbildens nederkant med hjälp av
121 C-n och se vad som händer.
123 Om det går för sakta att flytta markören ett tecken i taget kan du
124 flytta den ett ord. M-f flyttar markören ett ord framåt och M-b
125 flyttar den ett ord bakåt.
127 >> Prova några M-f och M-b.
129 Om markören står mitt i ett ord kommer M-f att flytta markören till
130 slutet av ordet. Om du står mitt emellan två ord kommer M-f att flytta
131 markören till slutet av nästa ord. M-b fungerar på samma sätt men i
132 motsatt riktning.
134 >> Tryck M-f och M-b några gånger och skifta markörposition med några
135 C-f och C-b så att du ser hur M-f och M-b uppför sig vid olika
136 placeringar av markören både i och mellan ord.
138 Lägg märke till likheten mellan C-f och C-b å ena sidan och M-f och
139 M-b å den andra. Ofta används META-kommandon till språkrelaterade
140 operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon används
141 till grundläggande operationer som inte beror av vad man redigerar
142 (bokstäver, rader, etc.).
144 Denna likhet finns också mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar
145 markören till början av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a
146 och M-e flyttar den till början respektive slutet av ett stycke.
148 >> Prova några C-a och sedan några C-e.
149 Prova också några M-a och sedan några M-e.
151 Se hur efterföljande C-a efter varandra inte gör något, medan flera
152 M-a fortsätter att flytta markören till nästa stycke. Även om detta
153 inte verkar självklart är det ganska naturligt.
155 Platsen där markören är i texten kallas också för "arbetspunkt"
156 (point). Eller omskrivet: Markören visar på skärmen var arbetspunkten
157 är i texten.
159 Här är en kort sammanfattning av de enklaste markörförflyttnings-
160 kommandona, inklusive ord- och styckesförflyttningskommandon:
162 C-f Flytta markören ett steg framåt
163 C-b Flytta markören ett steg bakåt
165 M-f Flytta markören ett ord framåt
166 M-b Flytta markören ett ord bakåt
168 C-n Flytta markören till nästa rad
169 C-p Flytta markören till föregående rad
171 C-a Flytta markören till början av raden
172 C-e Flytta markören till slutet av raden
174 M-a Flytta markören till början av meningen
175 M-e Flytta markören till slutet av meningen
177 >> Prova alla dessa kommandon några gånger för tränings skull.
178 Dessa är de kommandon som används mest.
180 Två andra viktiga markörrörelsekommandon är M-< (META mindre-än), som
181 flyttar markören till början av texten, och M-> (META större-än), som
182 flyttar den till slutet av texten.
184 På en del tangentbord är "<" placerad över komma, så att man måste
185 använda skift för att få fram den. På dessa tangentbord måste man
186 också använda skift för att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det
187 bli M-komma.
189 >> Prova M-< nu för att flytta markören till början av vägledningen.
190 Använd sedan C-v för att flytta markören tillbaka hit igen.
192 >> Prova också M-> för att flytta markören till slutet av vägledningen.
193 Använd sedan M-v för att flytta markören tillbaka hit igen.
195 Du kan också flytta markören med hjälp av piltangenterna, om
196 terminalen har piltangenter. Vi föreslår att du lär dig C-b, C-f, C-n
197 och C-p av tre skäl. För det första kommer de att fungera på alla
198 slags terminaler. För det andra kommer du att finna, när du har fått
199 lite träning i att använda Emacs, att det går mycket snabbare att
200 använda kontrollfunktionerna än piltangenterna (för att du undviker
201 att ändra fingersättningen). Den tredje anledningen är att när man har
202 lärt sig att använda kontrolltangenten blir det lättare att lära sig
203 de mer avancerade kontrollfunktionerna.
205 De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och för de
206 flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt
207 argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du
208 skriver kommandot. Om du har en META- (eller EDIT- eller ALT-) tangent
209 så finns det ett annat alternativ för att ge numeriska argument: skriv
210 talet medan du håller ned META-tangenten. Vi föreslår att du använder
211 C-u för det fungerar på alla slags terminaler. Det numeriska
212 argumentet kallas också för "prefixargument" eftersom det skrivs före
213 kommandot.
215 Till exempel: C-u 8 C-f flyttar markören åtta steg framåt.
217 >> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument så att du
218 kommer så nära den här raden som möjligt med ett enda kommando.
220 De flesta kommandon använder det numeriska argumentet för ett
221 repeterat utförande men det finns kommandon som använder det
222 annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du lärt dig hittills,
223 använder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av
224 dess värde, gör kommandot något annat.
226 C-v och M-v finns med bland dessa undantag. Om man ger ett argument
227 till ett av dessa kommandon kommer skärmbilden flytta sig upp eller
228 ned så många rader som argumentet anger, istället för så många
229 skärmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta skärmbilden 8 rader
230 uppåt.
232 >> Prova C-u 8 C-v nu.
234 Detta borde ha flyttat skärmbilden 8 rader uppåt. Om du önskar flytta
235 tillbaka igen är det bara att ge samma argument till M-v.
237 Om du använder ett fönstersystem, som X eller MS-Windows, finns det
238 troligen ett rektangulärt område på sidan av Emacs-fönstret, en så
239 kallad rullningslist. Genom att klicka i den med musen kan du rulla
240 texten.
242 Om din mus har ett rullningshjul kan även den användas för att rulla
243 texten.
246 * OM EMACS SLUTAR SVARA
247 -----------------------
249 Om Emacs slutar att reagera på kommandon kan du lugnt stoppa dem genom
250 att trycka C-g. Du kan också använda C-g för att stoppa ett kommando
251 som tar för lång tid att utföra.
253 Det är också möjligt att använda C-g för att avbryta ett numeriskt
254 argument eller början på ett kommando som du inte önskar att utföra.
256 >> Skriv C-u 100 för att ge ett numeriskt argument på 100 och tryck
257 C-g. Tryck nu C-f. Markören skall nu flytta sig bara ett steg, för att
258 du avbröt argumentet med C-g.
260 Om du av misstag slår <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g.
263 * SPÄRRADE KOMMANDON
264 --------------------
266 En del Emacs-kommandon är "spärrade" så att nybörjare inte skall
267 använda dem av misstag.
269 Om du provar ett av dessa spärrade kommandon kommer Emacs ge ett
270 meddelande som berättar vilket kommando det är och kommer att fråga om
271 du verkligen vill fortsätta och utföra detta kommando.
273 Om du verkligen önskar att utföra kommandot skriver du <SPC>,
274 (mellanslagstangenten) som svar på frågan. Normalt, om du inte önskar
275 att utföra detta kommando, svarar du "n" på frågan.
277 >> Skriv C-x C-l (som är ett spärrat kommando).
278 Skriv n som svar på frågan.
281 * FÖNSTER
282 ---------
284 Emacs kan ha flera "fönster" där varje kan visa sin egen text. Vi
285 kommer förklara senare hur man använder flera fönster. Här skall vi
286 förklara hur man blir av med extra fönster för att komma tillbaka till
287 det grundläggande läget med endast ett fönster. Det är enkelt:
289 C-x 1 Ett fönster (dvs. ta bort alla andra fönster).
291 Det är KONTROLL-x följt av siffran 1. C-x 1 utvidgar fönstret där
292 markören står så att det fyller hela skärmbilden. Alla andra fönster
293 tas bort.
295 >> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l.
296 >> Tryck C-h k C-f.
297 Se hur det här fönstret krymper samtidigt som ett nytt uppträder
298 för att visa dokumentationen av C-f-kommandot.
300 >> Slå C-x 1 och se hur dokumentationsfönstret nu försvinner.
302 Det finns många kommandon som startar med KONTROLL-x och många av dem
303 har med filer, skärmbilder och liknande saker att göra. Dessa
304 kommandon är två, tre eller fyra tecken långa.
307 * SKRIVA OCH TA BORT TEXT
308 -------------------------
310 Om du önskar att sätta in text är det bara att skriva in texten.
311 Vanliga tecken, som A, 7, *, etc., sätts in direkt när du skriver dem.
312 Tryck på <Return> för att sätta in en radbrytning. (Det är den tangent
313 på tangentbordet som ibland är märkt med "Enter")
315 För att radera tecknet omedelbart före aktuell markörposition, tryck
316 på <DEL>. Det är tangenten på tangentbordet som vanligtvis är markerad
317 med "Backspace" -- det är samma tangent som du normal använder för att
318 radera det sist inmatade tecknet utanför Emacs.
320 Det kan finnas en annan tangent på ditt tangentbordet som är märkt med
321 "Delete", men det är inte den vi menar med <DEL>.
323 >> Gör detta nu: Skriv in några tecken och ta bort dem genom att
324 använda <DEL>. Var inte rädd för att skriva i den här filen, du
325 kommer inte att kunna förändra originalet till vägledningen. Detta
326 är bara en lokal kopia.
328 När en rad blir för lång för att rymmas på en skärmbredd så fortsätter
329 den på raden under. Om du använder ett fönstersystem, visas små böjda
330 pilar i det lilla utrymmet på bägge sidor om textmassan (i vänster och
331 höger marginal) för att ange var en rad fortsätter, Om du använder
332 en textterminal anges med ett bakstreck (”\”) i kolumnen längst till
333 höger att raden fortsätter.
335 >> Skriv in lite text så att du kommer till slutet av raden och
336 fortsätt att skriva lite till. Du kommer då att se hur
337 fortsättningstecknet ser ut.
339 >> Använd <DEL> för att radera texten tills raden ryms på en
340 skärmbredd igen. Fortsättningstecknet kommer då att försvinna.
342 Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera
343 radbrytningen mellan två rader slås dessa samman till en. Om
344 resultatet av denna sammanslagning blir för stor för att passa inom en
345 skärmbredd, så kommer den att visas med ett fortsättningstecken.
347 >> Flytta markören till början av en rad och tryck <DEL>.
348 Detta kommer att klistra ihop raden med raden över.
350 >> Tryck <Return> för att sätta in radbrytningen du tog bort.
352 <Return>-tangenten är speciell. Genom att trycka på den kan mer göras
353 än att bara sätta in en ny rad. Beroende på texten runt om kring kan
354 blanktecken matas in så att när du börjar skriva på den nya raden är
355 den indragen som raden ovanför. Vi kallar detta beteende (när ett
356 tryck på en tangent leder till mer än att det aktuella tecknet matas
357 in) "elektriskt".
359 >> Här är ett exempel på när <Return> är elektrisk.
360 Tryck <Return> vid slutet på denna rad.
362 Du bör se att efter att den nya raden satts in, sätter Emacs in
363 blanktecken så att markören flyttas fram under "T" i "Tryck".
365 Tänk på att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta
366 gäller också texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det
367 skrivas flera gånger.
369 >> Prova det nu: Skriv C-u 8 * för att sätta in ********.
371 Du har nu lärt dig de mest grundläggande sätten att skriva något i
372 Emacs och att rätta fel. Du kan radera ord och rader också. Här är en
373 översikt över kommandon för radering:
375 <DEL> Raderar tecknet som står precis före markören
376 C-d Raderar tecknet som står precis under markören
378 M-<DEL> Raderar ordet precis före markören
379 M-d Raderar ordet precis efter markören
381 C-k Raderar från markören till slutet av raden
382 M-k Raderar till slutet av stycket
384 Lägg märke till att <DEL> och C-d kontra M-<DEL> och M-d följer
385 mönstret som började med C-f och M-f. (<DEL> är inte precis ett
386 kontrolltecken men låt oss inte bry oss om det.) C-k och M-k fungerar
387 på liknande sätt som C-e och M-e när det gäller rader respektive
388 meningar.
390 Du kan också ta bort en del av en texten med hjälp av följande
391 allmänna metod. Flytta till ena änden av det område du vill ta bort
392 och tryck C-<SPC>. (<SPC> är mellanslagstangenten.) Flytta sedan till
393 andra änden av området du vill ta bort. När du gör det markerar Emacs
394 texten mellan markören och den plats där du tryckte C-<SPC>. Slutligen,
395 tryck C-w. Detta tar bort texten mellan de två positionerna.
397 >> Flytta markören till bokstaven D i föregående stycke.
398 >> Tryck C-<SPC>. Emacs skall nu visa meddelandet "Mark set"
399 längst ner på skärmen.
400 >> Flytta markören till bokstaven o i ordet metod på andra raden i
401 stycket.
402 >> Tryck C-w. Detta tar bort texten från och med D fram till just före
403 o.
405 Skillnaden mellan att "ta bort" (killing) och "radera" (deleting) text
406 är att "borttagen" text kan sättas tillbaka (var som helst), medan
407 raderad text inte kan det på det sättet. (Du kan dock ångra en
408 radering--se nedan.) Återinsättning av borttagen text kallas
409 "återhämtning" (yanking). Generellt kan man säga att kommandon som
410 tar bort fler än ett tecken sparar undan texten (så att den kan
411 återhämtas) medan kommandon som bara raderar ett tecken, eller bara
412 raderar tomma rader och mellanrum inte sparar någonting (och den
413 texten kan alltså inte återhämtas). <DEL> och C-d raderar i det enkla
414 fallet utan argument. Med argument så tar de bort i stället.
416 >> Flytta markören till början av en rad som inte är tom.
417 Tryck C-k för att ta bort texten på raden.
418 >> Tryck C-k en gång till. Du kommer nu se att den raderar den tomma
419 raden som var kvar.
421 Lägg märke till att ett enstaka C-k bara raderar texten på raden och
422 att det andra C-k raderar själva raden och flyttar upp texten på raden
423 under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den
424 raderar så många rader OCH innehållet i dem. Detta är alltså inte bara
425 en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar två rader samt de tomma
426 raderna, medan C-k två gånger inte kommer att göra det.
428 Du kan antingen hämta tillbaka borttagen text till samma plats som där
429 den blev borttagen, eller så kan du sätta in den på en annan plats i
430 texten du redigerar eller till och med i en helt annan fil. Du kan
431 också hämta tillbaka samma text flera gånger så att du får flera
432 kopior av den. Några andra textredigerare kallar "ta bort" och
433 "återhämta" att "klippa ut" respektive "klistra in" (Se ordlistan i
434 Emacs-manualen)
436 Kommandot för att hämta tillbaka text är C-y. Kommandot hämtar
437 tillbaka den sist borttagna texten och placerar den där markören är.
439 >> Prova: Gör C-y för att få tillbaka texten.
441 Om du gör flera C-k i rad så kommer all bortagen text att sparas
442 samlat så att ett C-y återhämtar alla raderna på en gång.
444 >> Prova detta. Tryck C-k ett par gånger.
446 Och hämta så tillbaka igen:
448 >> Tryck C-y. Flytta markören några rader ned och tryck C-y igen.
449 Så kopierar man text.
451 Men vad gör du om du har en text du önskar att hämta tillbaka men du
452 har redan tagit bort något nytt? C-y skulle hämta tillbaka den senaste
453 texten som blev borttagen men tidigare bortagen text är inte
454 förlorad. Du kan få tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har
455 använt C-y för att hämta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y
456 ersätta denna text med tidigare borttagen text. Genom att göra M-y om
457 och om igen hämtas allt tidigare borttagen text tillbaka. När du har
458 nått den önskade texten behöver du inte göra något ytterligare för att
459 behålla den. Fortsätt bara med din redigeringen och lämna den
460 återtagna texten där den är.
462 Om du gör M-y tillräckligt många gånger kommer du att komma tillbaka
463 till startpunkten (texten som sist blev borttagen).
465 >> Ta bort en rad, flytta markören till en ny rad och ta bort även
466 denna rad. Använd C-y för att hämta tillbaka den sista raden. Tryck
467 M-y för att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera
468 M-y och se vad du får. Fortsätt med detta tills du får tillbaka den
469 första raden igen och sedan några gånger till. Om du vill kan du
470 prova med positiva och negativa argument till M-y.
473 * ÅNGRA
474 -------
476 Om du gör en förändring i texten och sedan ångrar dig, så kan du
477 upphäva ändringen med ångra-kommandot C-/.
479 Normalt kommer C-/ upphäva förändringen som gjordes av det sist
480 utförda kommandot. Om du repeterar C-/ flera gånger kommer varje
481 repetition upphäva ett kommando till.
483 Det finns två undantag. Kommandon som inte förändrar texten räknas
484 inte (detta inkluderar markörförflyttningar och bläddringskommandon),
485 och inskrivna enkelbokstäver blir vanligtvis grupperade i grupper om
486 upp till 20 tecken. Detta är för att reducera antalet C-/ som behövs
487 för att ångra inskriven text.
489 >> Ta bort den här raden med C-k, hämta sedan tillbaka den med C-/.
491 C-_ är ett alternativt ångra-kommandot. Den fungerar exakt på samma
492 sätt som C-/. På vissa textterminaler skickar C-/ faktiskt C-_ till
493 Emacs. Även C-x u fungerar precis som C-/, men är inte lika enkelt att
494 skriva.
496 Ett numeriskt argument till C-/, C-_ eller C-x u medför upprepning.
498 Du kan ångra radering av text precis på samma sätt som du kan ångra
499 att du tagit bort text. Skillnaden mellan att ta bort och att radera
500 någonting påverkar endast om du kan hämta tillbaka det med C-y. För
501 ångerfunktionen spelar det ingen roll hur texten försvunnit.
504 * FILER
505 -------
507 För att texten du har förändrat skall sparas permanent måste du lägga
508 den i en fil. Om du inte gör det kommer texten att försvinna när du
509 avslutar Emacs. Du lägger texten i en fil genom att först finna (find)
510 denna fil. Detta kallas också för att besöka filen (visit).
512 Att finna en fil innebär att du ser filens innehåll i Emacs. På många
513 sätt är det som om du förändrar själva filen men förändringen du gör
514 kommer inte bli permanent förrän filen sparas (save). Detta är för att
515 undvika att halvförändrade filer sparas när du inte vill det. Till och
516 med när du sparar filen kommer Emacs att behålla originalet under ett
517 nytt namn, som backup, ifall du senare ångrar alltihop.
519 Om du tittar nästan längst ner på skärmbilden så kommer du se en rad
520 som börjar med minustecken, och som startar med "-:--- TUTORIAL.sv"
521 eller något snarlikt. Denna del av skärmbilden visar normalt namnet på
522 filen du besöker. Just nu besöker du din personlig kopia av
523 vägledningen till Emacs, vilken heter "TUTORIAL.sv". Vilken fil du än
524 är inne i så kommer filnamnet stå där.
526 En annan sak med kommandot för att finna filer är att du måste ange
527 vilket filnamn du önskar. Vi säger att kommandot "läser ett
528 argument". I detta fall är argumentet namnet på filen. Efter att du
529 gett kommandot
531 C-x C-f Finn en fil
533 kommer Emacs fråga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns på den
534 nedersta raden i skärmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert när
535 den används på det här sättet. Du kan använda vanliga Emacs-kommandon
536 för att förändra filnamnet.
538 När du skriver in filnamnet, eller något annat i minibufferten, kan du
539 avbryta med kommandot C-g.
541 >> Skriv C-x C-f och så C-g. Detta avbryter minibufferten och
542 avbryter också C-x C-f kommandot som använde minibufferten. Så att
543 du inte finner någon fil.
545 När du är färdig med att skriva filnamnet trycker du <Return> för att
546 utföra kommandot. Minibufferten försvinner och C-x C-f kommandot börja
547 leta efter filen.
549 Filinnehållet visas nu upp på skärmen och du kan börja redigera
550 innehållet. När du vill spara filen kan du använda detta kommando
552 C-x C-s Spara fil
554 Detta sparar texten på skärmen till filen. Första gången detta görs
555 kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn så att den inte går
556 förlorad. Det nya filnamnet bildas genom att lägga till ett "~" i
557 slutet av det ursprungliga filnamnet.
559 När lagringen är utförd kommer Emacs skriva ut namnet på filen som
560 blev sparad. Du bör spara ofta så att du inte förlorar så mycket om
561 systemet kraschar. (Se kapitlet om sparautomatik nedan.)
563 >> Skriv C-x C-s TUTORIAL.sv <Return>.
564 Detta sparar den här handledningen i en fil med namnet TUTORIAL
565 och "Wrote ...TUTORIAL.sv" skrivs ut nederst på skärmbilden.
567 Du kan finna en existerande fil, antingen för att förändra den eller
568 för att titta på den. Du kan också finna en fil som inte existerar.
569 Det är så man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som är tom till
570 att börja med, och sätt igång med att skriva texten som skall in i
571 filen. Först när du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa
572 filen med den text du har skrivit. Från och med detta editerar du en
573 fil som existerar.
576 * BUFFERTAR
577 -----------
579 Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den första filen fortsätta
580 att vara öppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna
581 den på nytt med C-x C-f. På så sätt kan du ha ett stort antal filer
582 öppna i Emacs.
584 Emacs sparar texten för varje fil i ett objekt kallat "buffert". När
585 du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. För att se en lista
586 över existerande buffertar i Emacs kan du skriva
588 C-x C-b Listning av buffertar.
590 >> Prova C-x C-b nu.
592 Se hur varje buffert har ett namn och att de också kan ha namnet på
593 den fil som innehållet kommer från. Vilken text du än ser i ett
594 Emacs-fönster så tillhör den alltid en buffert.
596 >> Skriv C-x 1 för att bli kvitt buffertlistan.
598 När du har flera buffertar så är bara en av dem "gällande" åt gången.
599 Det är den buffert du redigerar. Om du vill redigera en annan buffert
600 så måste du byta till den. Om du vill byta till en buffert som
601 motsvarar en fil kan du göra det genom att besöka den igen med C-x
602 C-f. Det finns dock ett enklare sätt: använd C-x b kommandot. I det
603 kommandot anger du buffertens namn.
605 >> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>.
606 Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv <Return> för att komma tillbaka till
607 den här handledningen.
609 Mestadels är buffertens namn densamma som filens namn (utan
610 katalogdel.) Det är dock inte alltid så. Bufferlistan du skapar med
611 C-x C-b visar alltid namnen på varje buffert.
613 En del buffertar är inte knutna till någon fil, till exempel bufferten
614 "*Buffer List*". Det är den buffert som innehåller buffertlistan som
615 skapades med C-x C-b. Bufferten "*Messages*" motsvarar inte heller
616 någon fil. Den innehåller de meddelanden som visas på den nedersta
617 raden i Emacs sessionen.
619 >> Skriv C-x b *Messages* <Return> för att se meddelandebufferten.
620 Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv <Return> för att återgå till den här
621 handledningen.
623 Om du ändrar texten till en fil och sedan öppnar en ny fil, så kommer
624 inte den första filen sparas. Förändringen ligger kvar i
625 bufferten. Skapande och redigering av den nya filen påverkar inte den
626 första filens buffert. Detta kan vara bra men betyder också att du
627 behöver ett lämpligt sätt att spara den första filens buffert. Det är
628 omständligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x
629 C-f för att sedan spara filen med C-x C-s. Därför finns kommandot
631 C-x s Spara buffertar
633 C-x s frågar för varje buffert med ändringar, som inte sparats, om du
634 vill spara eller ej.
636 >> Sätt in en rad med text och spara med C-x s
637 Du skall nu få frågan om du önskar spara bufferten
638 TUTORIAL.sv. Svara ja på frågan genom att trycka "y" (yes).
641 * UTVIDGNING AV KOMMANDOMÄNGDEN
642 -------------------------------
644 Det finns mycket fler Emacs-kommandon än antalet KONTROLL- eller
645 META-tangenter. För att komma förbi denna begränsning har Emacs ett
646 "X"- (eXtend) kommando. Detta finns i två varianter:
648 C-x Tecken-utvidgning. Följs av ett tecken.
649 M-x Namngiven kommandoutvidgning. Följs av ett
650 kommandonamn.
652 Detta är kommandon som är bra att ha men används mer sällan än de
653 kommandon du redan har lärt dig. Du har redan sett några av dem, C-x
654 C-f för finn, och C-x C-s för spara. Ett annat exempel är kommandot
655 för att avsluta Emacs som är C-x C-c. Var inte rädd för att förlora
656 förändringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara förändringar
657 innan Emacs avslutas.
659 Om du använder ett fönstersystem behöver du inte något speciellt
660 kommando för att byta till ett annat program. Du kan göra det med
661 musen eller med ett kommando till fönsterhanteraren. Men om du
662 använder en textterminal, som bara kan visa ett program åt gången, så
663 måste du avbryta Emacs för att flytta till ett annat program.
665 C-z är kommandot för att avsluta Emacs *tillfälligt* så att du kan
666 återvända till samma Emacs senare. När Emacs körs från en textterminal
667 så avbryts Emacs med C-z, dvs du återgår till kommandoskalet utan att
668 Emacsprocessen förstörs. I de flesta vanliga kommandoskalen så kan man
669 återgå till Emacs med kommandot 'fg' eller med '%emacs'.
671 C-x C-c används när du skall avsluta Emacs. Det är klokt att avsluta
672 Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra
673 applikationer.
675 Det finns många C-x kommandon. Här är en lista över de du har lärt dig
676 hittills:
678 C-x C-f Finn fil
679 C-x C-s Spara fil
680 C-x s Spara några buffertar
681 C-x C-b Lista buffertar
682 C-x b Byt buffert
683 C-x C-c Avsluta Emacs
684 C-x 1 Ta bort alla utom ett fönster
685 C-x u Ångra
687 Namngivna utvidgade kommandon är kommandon som används mycket sällan
688 eller bara i vissa lägen. Ett exempel på ett sådant kommando är
689 replace-string, som globalt ersätter en teckensträng med en annan. När
690 du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i skärmbilden med
691 M-x där du skall skriva in kommandot du önskar att köra, i det här
692 fallet "replace-string". Det är bara att skriva "repl s<TAB>" och
693 Emacs kommer då att fylla i kommandonamnet. (<TAB> är
694 tabulatortangenten, som vanligtvis finns över CapsLock- eller
695 skifttangenten nära den vänstra kanten på tangentbordet.) Kör
696 kommandot med <Return>.
698 Kommandot replace-string kräver två argument, teckensträngen som skall
699 ersättas och teckensträngen som den skall ersättas med. Du måste
700 avsluta bägge argumenten med <Return>.
702 >> Flytta markören till den blanka raden två rader under denna rad.
703 Skriv M-x repl s<Return>förändrad<Return>ändrad<Return>.
705 Lägg märke till hur den här raden har blivit uppdaterad. Du har
706 ersatt ordet "förändrad" med "ändrad" på alla platser där ordet
707 förekom, från markören och nedåt.
710 * SPARAUTOMATIK
711 ---------------
713 När du har gjort förändringar i en fil men inte sparat den, så kommer
714 ändringarna att gå förlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot
715 detta sparar Emacs periodiskt ändringarna i en autosparfil för varje
716 fil du redigerar. Denna fil har ett # i början och slutet av
717 filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" så kommer
718 namnet på autosparfilen bli "#hej.c#". När du sparar filen på vanlig
719 sätt kommer Emacs radera autosparfilen.
721 Om maskinen kraschar kan du återfå dina automatiskt sparade ändringar
722 genom att finna filen på vanlig sätt (filen du redigerade, inte
723 autosparfilen) och skriva M-x recover-this-file <Return>. När Emacs
724 vill ha bekräftelse svarar du yes<Return> för att återställa filen.
727 * EKOOMRÅDE
728 -----------
730 Om Emacs ser att du skriver kommandon långsamt så kommer de att visas
731 på den nedersta raden i skärmbilden i ett område som kallas
732 "ekoområde" (echo area). Detta område innehåller den nedersta raden på
733 skärmbilden.
736 * LÄGESRADEN
737 ------------
739 Raden precis över ekoområdet kallas "lägesrad" (mode line). Den ser
740 ungefär ut så här:
742 -:**- TUTORIAL 63% L749 (Fundamental)
744 Raden innehåller information om Emacs och texten du redigerar.
746 Du vet redan vad filnamnet betyder, det är den fil du har funnit. NN%
747 visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av texten
748 befinner sig över toppen av skärmbilden. Om toppen av filen är i
749 skärmbilden kommer det stå "Top" istället för " 0%" och om slutet av
750 filen är i skärmbilden kommer det stå "Bot". Om du ser på en fil där
751 hela texten passar in på en sida kommer det stå "All".
753 Bokstaven L följd av siffror anger positionen på ett annat
754 sätt. Siffrorna visar vilken rad som markören befinner sig på.
756 Stjärnorna nära början av raden visar att det har skett förändringar i
757 filen sedan den sist blev sparad. När du precis har öppnat en fil
758 kommer det inte stå något här, bara minustecken.
760 Den del av lägesraden som står inom parentes visar vilket
761 redigeringsläge (mode) du använder. Standardläget är "Fundamental",
762 som du använder nu. Det är ett exempel på ett huvudläge (major mode).
764 Emacs har många olika huvudlägen. Några av dem är gjorda för
765 redigering av olika programmeringsspråk eller typer av text, till
766 exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudläge åt
767 gången och lägesnamnet står alltid där det står Fundamental nu.
769 Varje huvudläge gör att en del kommandon uppför sig annorlunda. Det
770 finns till exempel kommandon för att sätta in kommentarer i programkod
771 och eftersom varje programmeringsspråk har sitt sätt att skriva
772 kommentarer på så måste de olika huvudlägena sätta in dessa
773 kommentarer på olika sätt. Varje huvudläge namnger ett utvidgat
774 kommando som används för att byte till det läget. Till exempel är M-x
775 fundamental-mode kommandot för att byta till huvudläget Fundamental.
777 Om du skall redigera text, såsom den här filen, bör du troligen
778 använda Text-läge.
780 >> Skriv M-x text-mode <Return>.
782 Inget av kommandona du har lärt dig hittills förändrar Emacs i någon
783 högre grad. Men lägg märke till att M-f och M-b nu behandlar
784 apostrofer som en del av ord. Tidigare, i Fundamental mode, behandlade
785 M-f och M-b apostrofer som ordavskiljare.
787 Varje huvudläge gör vanligtvis små förändringar som denna och de flesta
788 kommandon gör samma sak i varje huvudläge, de fungerar bara lite
789 annorlunda.
791 För att få fram dokumentationen för det läge du är i nu kan du skriva
792 C-h m.
794 >> Flytta markören till raden efter denna rad.
795 >> Använd C-l C-l för att få denna rad överst på skärmbilden.
796 >> Skriv C-h m och se hur Text-läget skiljer sig från
797 Fundamental-läget.
798 >> Tryck C-x 1 för att ta bort dokumentationen från skärmbilden.
800 Huvudläge kallas så för att det även finns sidolägen (minor mode).
801 Ett sidoläge ersätter inte ett huvudläge, utan modifierar det. Varje
802 sidoläge kan stängas av och på oberoende av andra sidolägen och
803 oberoende av huvudläget. Därför kan du använda ett sidoläge, en
804 kombination av flera sidolägen eller inget sidoläge alls.
806 Ett bra sidoläge, speciellt för redigering av text, är
807 radbrytningsläget (auto-fill-mode). När detta läge är på bryter Emacs
808 rader mellan ord automatisk när du skriver in text så att en rad blir
809 för lång.
811 Du kan slå på radbrytningsläget genom att skriva M-x auto-fill-mode
812 <Return>. När läget är påslaget kan du slå av det igen genom att
813 upprepa M-x auto-fill-mode <Return>. Om läget är avslaget slår
814 kommandot på det och vice versa. Vi säger att kommandot "växlar
815 läget".
817 >> Skriv M-x auto-fill-mode <Return> nu. Skriv så in en rad med
818 "asdf " tills raden delar sig. Du måste sätta in blanktecken, för
819 Auto Fill bryter bara raden mellan ord.
821 Marginalen är vanligtvis satt till 70 tecken men du kan ändra detta
822 genom att använda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot
823 genom ett numeriskt argument.
825 >> Skriv C-x f med ett argument på 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in
826 någon text och lägg märke till att Emacs bryter rader som är längre
827 än 20 tecken. Sätt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom
828 att använda C-x f en gång till.
830 Om du gör förändringar mitt i en rad så kommer inte sidoläget Auto
831 Fill att kunna omformattera raderna för dig.
832 För att göra detta kan du trycka M-q med markören inne i det avsnittet
833 du önskar att omformatera.
835 >> Flytta markören in i föregående stycke och tryck M-q.
838 * SÖKNING
839 ---------
841 Emacs kan söka efter textsträngar (en "sträng" är en grupp med
842 sammanhängande bokstäver) antingen framåt eller bakåt i texten. När du
843 söker efter text kommer markören att flytta sig till nästa plats där
844 teckensträngen uppträder.
846 Sökmetoden i Emacs är inkrementell. Detta betyder att sökandet fortgår
847 medan du skriver in teckensträngen du skall söka efter.
849 Kommandot för att inleda en sökning är C-s för att söka framåt och C-r
850 för att söka bakåt. MEN VÄNTA! Prova dem inte än.
852 När du skriver C-s kommer du lägga märke till att texten "I-search"
853 dyker upp i eko-området. Detta säger dig att Emacs är inne i sidoläget
854 inkrementell sökning och väntar på att du skall skriva in det du letar
855 efter. <Return> avslutar sökandet.
857 >> Skriv nu C-s för att starta en sökning. Skriv nu långsamt, en
858 bokstav i taget, ordet 'markör', och gör en paus efter varje gång
859 du skriver en bokstav så att du ser vad som sker med markören. Nu
860 har du sökt efter ordet "markör" en gång.
861 >> Skriv C-s en gång till för att söka efter nästa förekomst av ordet
862 "markör".
863 >> Tryck nu på <DEL> fyra gånger och se hur markören flyttar sig
864 >> Tryck <Return> för att avsluta sökandet.
866 Såg du vad som hände? Under inkrementell sökning försöker Emacs att gå
867 till den första förekomsten av texten som du har skrivit så långt, och
868 markerar träffen så att du ser var den är. För att gå till nästa
869 förekomst av ordet 'markör' är det bara att trycka C-s en gång till.
870 Om det inte finns flera förekomster kommer Emacs att pipa och meddela
871 att sökandet har misslyckats. C-g avbryter också sökandet.
873 Om du är inne i en inkrementell sökning och trycker <DEL> kommer den
874 sökningen att återgå till en tidigare plats. Om du skriver <DEL>
875 precis efter att du skrivit C-s för att gå till nästa förekomst av
876 söksträngen, kommer <DEL> att flytta markören tillbaka till en
877 tidigare förekomst. Om det inte finns några tidigare förekomster så
878 raderar <DEL> sista tecknet i söksträngen. Om du till exempel skriver
879 "m" för att söka efter den första förekomsten av "m", och sedan
880 trycker "a" så kommer markören flytta sig till första förekomsten av
881 "ma". Tryck nu <DEL>. Detta avlägsnar "a" från söksträngen, och
882 markören flyttar sig tillbaka till den första förekomsten av "m".
884 Om du är mitt i en sökning och trycker ett kontroll- eller meta-tecken
885 så avbryts sökandet. Undantag är tecken som används under sökningen,
886 så som C-s och C-r.
888 C-s startar en sökning som letar efter varje förekomst av söksträngen
889 EFTER markörspositionen. Om du skall söka efter en sträng tidigare i
890 texten måste du använda C-r. Allt vi har sagt om C-s gäller också för
891 C-r, bortsett från att riktningen på sökningen är den omvända.
894 * FLERA FÖNSTER
895 ---------------
897 En av egenskaperna hos Emacs är att den kan visa mera än en buffert på
898 skärmen samtidig. (Notera att Emacs använder termen "ramar"
899 (frames), som beskrivs i nästa kapitel, för det som en del andra
900 program kallar för "fönster" (windows). Emacs-manualen innehåller en
901 ordlista över Emacs-termer.
903 >> Flytta markören till den här raden och tryck C-l C-l.
905 >> Skriv nu C-x 2, som leder till att skärmen delas i två
906 fönster. Bägge fönstren visar den här vägledningen.
907 Redigeringsmarkören stannar i det övre fönstret.
909 >> Skriv C-M-v för att rulla det nedre fönstret.
910 (Om du inte har META-tangenten trycker du <ESC> C-v.)
912 >> Skriv C-x o ("o" för "other") för att flytta markören till det
913 nedre fönstret.
914 >> Använd C-v och M-v i det nedre fönstret för att flytta upp
915 och ned i texten. Fortsätt att läsa den här texten i det övre
916 fönstret.
918 >> Skriv C-x o igen för att flytta markören tillbaka till det övre
919 fönstret. Markören i det övre fönstret står på samma plats som det
920 gjorde när du lämnade det.
922 Du kan fortsätta att använda C-x o för att byta mellan de två
923 fönstren. Det "valda fönstret", där de flesta redigeringarna äger rum,
924 är det med den tydligaste markören, som blinkar när du inte skriver.
925 De andra fönstren har sin egen markörposition. Om du kör Emacs under
926 ett fönstersystem, ritas dessa markörer som en tom ruta som inte
927 blinkar.
929 Kommandot C-M-v är bra när du redigerar text i ett fönster och
930 använder det andra fönstret för referenser. Utan att lämna det valda
931 fönstret du kan använda C-M-v för att rulla det andra fönstret.
933 C-M-v är ett exempel på en KONTROLL-META-kombination. Om du har META-
934 eller Alt-tangenten håller du både KONTROLL och META nedtryckt
935 samtidigt som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av
936 tangenterna KONTROLL och META som trycks först, för bägge fungerar så
937 att de "modifierar" de andra tangenterna du trycker.
939 Om du inte har META-tangenten och använder <ESC> istället är
940 ordningsföljden viktig. Du måste trycka <ESC> följt av KONTROLL-v,
941 KONTROLL-<ESC> v fungerar inte. Det är för att <ESC> är ett tecken i
942 sig och inte en äkta "modifierare".
944 >> Skriv C-x 1 i det övre fönstret för att bli kvitt det nedre
945 fönstret.
947 Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre fönstret skulle det övre ha
948 försvunnit. Tänk på detta kommando som "Behåll bara ett fönster, det
949 som markören står i."
951 Du måste inte ha samma buffert i bägge fönstren. Du kan använda C-x
952 C-f för att finna en ny fil i ett av fönstren samtidigt som det andra
953 fönstret förblir oförändrat. Du kommer att märka att fönstren är helt
954 oberoende.
956 Här är ett annat sätt att använda två fönster till att visa två olika
957 filer:
959 >> Skriv C-x 4 C-f följt av ett filnamn. Avsluta med <Return>.
960 Den nya filen kommer då att dyka upp i det nedre fönstret.
961 Markören flyttats också dit.
963 >> Skriv C-x o för att gå tillbaka till det övre fönstret och C-x
964 1 för att bli kvitt det nedre igen.
967 * MULTIPLA RAMAR
968 ----------------
970 Emacs kan också skapa flera "ramar". En ram är vad vi kallar en
971 samling av fönster tillsammans med menyer, rullningslister, ekoområde
972 etc. Det som Emacs kallar för ram kallar de flesta andra program för
973 fönster. Flera grafiska ramar kan visas på skärmen samtidigt. På en
974 textterminal kan bara en ram visas åt gången.
976 >> Skriv C-x 5 2.
977 En ny ram visas på din skärm.
979 Du kan göra allt du gjorde i den första ramen i den här nya ramen. Det
980 finns inget speciellt med den första ramen.
982 >> Skriv C-x 5 0.
983 Detta tar bort den valda ramen.
985 Du kan också ta bort ramen genom den vanliga metod som tillhandahålls
986 av fönstersystemet (ofta klickar man på knappen med symbolen "X" i
987 något av de övre hörnen.) Om den sista ramen tas bort på det här
988 sättet så avlutas Emacs.
991 * REKURSIVA REDIGERINGSNIVÅER
992 -----------------------------
994 Ibland kan du hamna i något som kallas "rekursiv redigering"
995 (recursive editing level). Detta indikeras med hakparenteser runt
996 huvudläget i lägesraden. Till exempel kan det stå [(Fundamental)]
997 istället för (Fundamental).
999 För att komma ur rekursiv redigering trycker du <ESC> <ESC> <ESC>.
1000 Detta är ett generellt brytkommando. Du kan också använda det för att
1001 bli kvitt extra fönster och för att komma ut ur minibufferten.
1003 >> Skriv M-x för att komma in i minibufferten. Skriv så <ESC> <ESC>
1004 <ESC> för att komma ut.
1006 Du kan inte använda C-g för att komma ut ur rekursiv redigering.
1007 Detta är för att C-g används för att avbryta kommandon och argument
1008 under rekursiv redigering.
1011 * MER HJÄLP
1012 -----------
1014 I denna vägledning har vi försökt få med precis så mycket information
1015 att du kan börja använda Emacs. Det finns så många möjligheter i Emacs
1016 att det skulle vara omöjligt att förklara alla här. Men du vill säkert
1017 lära dig mer om Emacs eftersom den har många goda egenskaper. Emacs
1018 tillhandahåller kommandon för att läsa all dokumentation. Dessa
1019 hjälpkommandon startas med tecknet KONTROLL-h, som kallas för
1020 hjälptecknet.
1022 För att använda hjälpen skriver du C-h följt av ett tecken för den
1023 hjälp du behöver. Om du verkligen är helt villrådig kan du trycka C-h
1024 ? för att Emacs skall visa vilken hjälp som finns tillgänglig. Om du
1025 har skrivit C-h och bestämmer dig för att du inte behöver ha någon
1026 hjälp kan du trycka C-g för att avbryta.
1028 (Om C-h inte visar ett hjälpmeddelande längst ner på skärmen, kan du i
1029 stället försöka med funktionstangenten F1 eller M-x help <Return>.)
1031 Den mest grundläggande hjälp-funktionen är C-h c. Skriv C-h, ett "c"
1032 och en knappsekvens. Emacs ger då en beskrivning av kommandot.
1034 >> Skriv C-h c C-p.
1036 Meddelandet skall då bli något i stil med:
1038 C-p runs the command previous-line
1040 Detta ger dig namnet på funktionen. Eftersom funktionerna har
1041 beskrivande namn kan de också fungera som en enkel dokumentation,
1042 tillräckligt för att påminna dig om kommandon du redan lärt dig.
1044 Flerteckenskommandon, så som C-x C-s och <ESC>v (i stället för M-v, om
1045 du inte har META, EDIT eller ALT tangenten) är också tillåtna efter
1046 C-h c.
1048 För att få mer information om ett kommando kan du använda C-h k
1049 istället för C-h c.
1051 >> Skriv C-h k C-p.
1053 Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget
1054 fönster. För att avsluta hjälpfönstret kan du trycka C-x 1. Du behöver
1055 inte göra det omedelbart. Du kan editera med hjälptexten som stöd för
1056 att först senare ta bort fönstret med C-x 1.
1058 Här är fler varianter på C-h:
1060 C-h f Beskriv en funktion. Du skriver in funktionsnamnet.
1062 >> Prova att skriva C-h f previous-line<Return>.
1063 Detta ger den information Emacs har om funktionen
1064 som implementerar kommandot C-p.
1066 Ett liknande kommando, C-h v, visar dokumentationen för de variabler
1067 som du kan ändra värde på för att anpassa Emacs beteende. Du måste
1068 ange namnet på variabeln när Emacs frågar efter den.
1070 C-h a Kommando-apropå (Command Apropos). Skriv in ett
1071 nyckelord och Emacs listar all kommandon vars namn
1072 innehåller det nyckelordet. Alla dessa kommandon kan
1073 aktiveras med META-x. För några kommandon listas också
1074 en sekvens av en eller flera tecken som kör det
1075 kommandot.
1077 >> Skriv C-h a file <Return>.
1079 Detta visar i ett annat fönster en lista över alla M-x kommandon där
1080 "file" förekommer i namnet. Du kommer se teckenkommandon som C-x C-f
1081 listade bredvid motsvarande kommandonamn, t.ex. find-file.
1083 >> Tryck C-M-v för att rulla texten i hjälpfönstret. Gör det några
1084 gånger.
1086 >> Type C-x 1 för att ta bort hjälpfönstret.
1088 C-h i Läs den bifogade manualen (alias Info). Detta kommando
1089 placerar dig i en speciell buffer vid namn "*info*"
1090 där du kan läsa hjälpen för de paket som är
1091 installerade i ditt system. Slå m emacs <Return> för
1092 att läsa Emacs-manualen. Om du aldrig tidigare har
1093 använt dig av Info, skriv h och Emacs tar dig på en
1094 guidad tur över Infolägets (Info-mode) möjligheter.
1095 När du väl har tagit dig igenom den här
1096 användarhandledningen så är det direktmanualen som är
1097 din huvudsakliga källa till dokumentation.
1100 * MER FUNKTIONER
1101 ----------------
1103 Du kan lära dig mer om Emacs genom att läsa dess manual, antingen i
1104 bokform eller on-line i Info (använd Hjälp-menyn eller skriv C-h r).
1105 Två finesser som du kan komma att gilla speciellt är komplettering
1106 (completion), som spar tangenttryckningar, och dired, som förenklar
1107 filhantering.
1109 Komplettering är ett sätt att undvika onödiga tangenttryckningar. Till
1110 exempel, om du vill byta till *Messages* bufferten, kan du du skriva
1111 C-x b *M<Tab> och Emacs kommer fylla i resten av buffertnamnet så
1112 långt den kan räkna ut det från det du redan skrivit. Komplettering
1113 finns beskrivet i Emacs-manualen i noden "Completion".
1115 Dired gör det möjligt att lista filer i en katalog (och även dess
1116 subkataloger), flytta runt i listan, besöka, byta namn, ta bort och
1117 operera på olika sätt på filerna. Dired finns beskrivet i Info i
1118 Emacs-manualen i noden "Dired".
1120 Manualen beskriver även många andra Emacs funktioner.
1123 * SLUTORD
1124 ---------
1126 För att avsluta Emacs använd C-x C-c.
1128 Den här handledningen är tänkt att vara förståelig för alla nya
1129 Emacs-användare. Så om det är något som är oklart, klandra inte dig
1130 själv, klaga!
1133 * KOPIERING
1134 -----------
1136 Denna vägledning härstammar från en hel rad Emacs-vägledningar och den
1137 första skrevs av Stuart Cracraft för den ursprungliga Emacs. Mats
1138 Lidell översatte den till Svenska.
1140 This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and
1141 comes with permission to distribute copies on certain conditions:
1143 Copyright (C) 1985, 1996, 1998, 2001-2018 Free Software Foundation, Inc.
1145 This file is part of GNU Emacs.
1147 GNU Emacs is free software: you can redistribute it and/or modify
1148 it under the terms of the GNU General Public License as published by
1149 the Free Software Foundation, either version 3 of the License, or
1150 (at your option) any later version.
1152 GNU Emacs is distributed in the hope that it will be useful,
1153 but WITHOUT ANY WARRANTY; without even the implied warranty of
1154 MERCHANTABILITY or FITNESS FOR A PARTICULAR PURPOSE. See the
1155 GNU General Public License for more details.
1157 You should have received a copy of the GNU General Public License
1158 along with GNU Emacs. If not, see <https://www.gnu.org/licenses/>.
1160 Please read the file COPYING and then do give copies of GNU Emacs to
1161 your friends. Help stamp out software obstructionism ("ownership") by
1162 using, writing, and sharing free software!
1164 ;;; Local Variables:
1165 ;;; coding: utf-8
1166 ;;; sentence-end-double-space: nil
1167 ;;; End: