| blob | 3f721e5f455bab68ac454d81bda102504fd42da2 |
1 Emacs användarhandledning. I slutet finns kopieringsvillkoren.
3 Emacs-kommandon innebär ofta användning av kontrolltangenten (vanligen
4 märkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten (på vissa tangentbord märkt
5 ALT eller EDIT). Vi använder här följande förkortningar:
7 C-<chr> håll ner kontrolltangenten samtidigt som du skriver bokstaven
8 <chr>. C-f betyder: håll ner kontrolltangenten och tryck f.
9 M-<chr> håll ner META-tangenten samtidigt som du skriver <chr>. Om
10 META-tangent saknas trycker du <ESC>, ESC-tangenten, släpper
11 den och trycker sedan <chr>.
13 Viktigt: För att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (två tecken).
14 För att avsluta kommandon som inte skrivits in fullt, tryck C-g.
15 Tecknen ">>" i vänstermarginalen anger att du kan prova ett
16 kommando. Till exempel:
17 <<Tomma rader sätts in runt nästa rad när help-with-tutorial aktiveras>>
18 [Tomma rader av pedagogiska skäl. Texten fortsätter nedanför.]
19 >> Tryck C-v (View next screen) för att hoppa till nästa skärmbild.
20 Prova nu. Håll ned kontrolltangenten och tryck v. Gör så i
21 fortsättningen när du är färdig med en skärmbild.
23 Notera att det är ett överlapp på två rader när du byter från
24 skärmbild till skärmbild. Detta är för att behålla sammanhanget när du
25 bläddrar framåt i filen.
27 Det första du behöver veta är hur du manövrerar från plats till plats
28 i texten. Du har redan lärt dig hur du flyttar en skärmbild framåt,
29 med C-v. För att flytta dig en skärmbild bakåt trycker du M-v. (Håll
30 ned META-tangenten och tryck v eller tryck <ESC>v om du inte har
31 META-, EDIT- eller ALT-tangent.)
33 >> Prova att trycka M-v och C-v några gånger.
36 * SAMMANFATTNING
37 ----------------
39 Följande kommandon är bra för att se hela skärmbilder:
41 C-v Flytta en skärmbild framåt.
42 M-v Flytta en skärmbild bakåt.
43 C-l Rita om skärmen och placera texten där markören står
44 mitt på skärmbilden. (Det är KONTROLL-L, inte
45 KONTROLL-1.)
47 >> Leta reda på markören och se vad som står där. Tryck sedan C-l.
48 Hitta markören igen och notera att det är samma text som står kring
49 markören nu, men nu mitt på skärmen. Om du trycker C-l igen så
50 flyttas texten högst upp på skärmen. Tryck C-l igen och den flyttas
51 ner till botten.
53 Du kan också använda PageUp och PageDn tangenterna, om din terminal
54 har dem, för att flytta en hel skärmbild åt gången, men du redigerar
55 effektivare om du använder C-v och M-v.
58 * GRUNDLÄGGANDE MARKÖRRÖRELSER
59 ------------------------------
61 Att flytta sig från skärmbild till skärmbild kan vara bra, men hur
62 förflyttar man sig till en speciell plats på skärmen?
64 Det finns flera sätt att göra detta. Du kan använda piltangenterna,
65 men det är mer effektivt att ha händerna i standardläget och använda
66 kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Dessa tecken är likvärdiga med de
67 fyra piltangenterna. Så här:
69 Föregående rad, C-p
70 :
71 :
72 Bakåt, C-b .... Nuvarande markörposition .... Framåt, C-f
73 :
74 :
75 Nästa rad, C-n
77 >> Flytta markören till linjen mitt i diagrammet genom att använda C-n
78 och C-p. Använd sedan C-l för att centrera diagrammet på
79 skärmbilden.
81 Detta är enklare att komma ihåg om du tänker på dessa förkortningar: P
82 för föregående (previous), N för nästa (next), B för bakåt (backward)
83 och F för framåt (forward). Du kommer att använda dessa grundläggande
84 kommandona hela tiden.
86 >> Gör några C-n så att du kommer ned till den här raden.
88 >> Flytta dig in i raden med hjälp av några C-f och sedan uppåt
89 med några C-p. Lägg märke till vad C-p gör när markören står mitt
90 på en rad.
92 Textrader är åtskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen
93 avslutas också vanligtvis med ett radslut men Emacs kräver inte att
94 den gör det.
96 >> Prova med C-b i början av en rad. Detta gör att markören
97 flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta är för att den
98 flyttar markören över radslutstecknet.
100 C-f flyttar också över radslut, precis som C-b.
102 >> Gör några fler C-b så att du får en känsla för var markören
103 är. Tryck sedan några C-f tills du kommer till slutet av
104 raden. Tryck ytterligare en C-f så att du flyttar markören till
105 nästa rad.
107 När du flyttar markören förbi toppen eller botten av skärmbilden
108 kommer texten utanför skärmen att komma fram. Detta kallas "rullning"
109 och gör det möjligt för Emacs att flytta markören utan att den
110 försvinner ut ur skärmbilden.
112 >> Prova att flytta markören förbi skärmbildens nederkant med hjälp av
113 C-n och se vad som händer.
115 Om det går för sakta att flytta markören ett tecken i taget kan du
116 flytta den ett ord. M-f flyttar markören ett ord framåt och M-b
117 flyttar den ett ord bakåt.
119 >> Prova några M-f och M-b.
121 Om markören står mitt i ett ord kommer M-f att flytta markören till
122 slutet av ordet. Om du står mitt emellan två ord kommer M-f att flytta
123 markören till slutet av nästa ord. M-b fungerar på samma sätt men i
124 motsatt riktning.
126 >> Tryck M-f och M-b några gånger och skifta markörposition med några
127 C-f och C-b så att du ser hur M-f och M-b uppför sig vid olika
128 placeringar av markören både i och mellan ord.
130 Lägg märke till likheten mellan C-f och C-b å ena sidan och M-f och
131 M-b å den andra. Ofta används META-kommandon till språkrelaterade
132 operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon används
133 till grundläggande operationer som inte beror av vad man redigerar
134 (bokstäver, rader, etc.).
136 Denna likhet finns också mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar
137 markören till början av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a
138 och M-e flyttar den till början respektive slutet av ett stycke.
140 >> Prova några C-a och sedan några C-e.
141 Prova också några M-a och sedan några M-e.
143 Se hur efterföljande C-a efter varandra inte gör något, medan flera
144 M-a fortsätter att flytta markören till nästa stycke. Även om detta
145 inte verkar självklart är det ganska naturligt.
147 Platsen där markören är i texten kallas också för "arbetspunkt"
148 (point). Eller omskrivet: Markören visar på skärmen var arbetspunkten
149 är i texten.
151 Här är en kort sammanfattning av de enklaste markörförflyttnings-
152 kommandona, inklusive ord- och styckesförflyttningskommandon:
154 C-f Flytta markören ett steg framåt
155 C-b Flytta markören ett steg bakåt
157 M-f Flytta markören ett ord framåt
158 M-b Flytta markören ett ord bakåt
160 C-n Flytta markören till nästa rad
161 C-p Flytta markören till föregående rad
163 C-a Flytta markören till början av raden
164 C-e Flytta markören till slutet av raden
166 M-a Flytta markören till början av meningen
167 M-e Flytta markören till slutet av meningen
169 >> Prova alla dessa kommandon några gånger för tränings skull.
170 Dessa är de kommandon som används mest.
172 Två andra viktiga markörrörelsekommandon är M-< (META mindre-än), som
173 flyttar markören till början av texten, och M-> (META större-än), som
174 flyttar den till slutet av texten.
176 På en del tangentbord är "<" placerad över komma, så att man måste
177 använda skift för att få fram den. På dessa tangentbord måste man
178 också använda skift för att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det
179 bli M-komma.
181 >> Prova M-< nu för att flytta markören till början av vägledningen.
182 Använd sedan C-v för att flytta markören tillbaka hit igen.
184 >> Prova också M-> för att flytta markören till slutet av vägledningen.
185 Använd sedan M-v för att flytta markören tillbaka hit igen.
187 Du kan också flytta markören med hjälp av piltangenterna, om
188 terminalen har piltangenter. Vi föreslår att du lär dig C-b, C-f, C-n
189 och C-p av tre skäl. För det första kommer de att fungera på alla
190 slags terminaler. För det andra kommer du att finna, när du har fått
191 lite träning i att använda Emacs, att det går mycket snabbare att
192 använda kontrollfunktionerna än piltangenterna (för att du undviker
193 att ändra fingersättningen). Den tredje anledningen är att när man har
194 lärt sig att använda kontrolltangenten blir det lättare att lära sig
195 de mer avancerade kontrollfunktionerna.
197 De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och för de
198 flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt
199 argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du
200 skriver kommandot. Om du har en META- (eller EDIT- eller ALT-) tangent
201 så finns det ett annat alternativ för att ge numeriska argument: skriv
202 talet medan du håller ned META-tangenten. Vi föreslår att du använder
203 C-u för det fungerar på alla slags terminaler. Det numeriska
204 argumentet kallas också för "prefixargument" eftersom det skrivs före
205 kommandot.
207 Till exempel: C-u 8 C-f flyttar markören åtta steg framåt.
209 >> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument så att du
210 kommer så nära den här raden som möjligt med ett enda kommando.
212 De flesta kommandon använder det numeriska argumentet för ett
213 repeterat utförande men det finns kommandon som använder det
214 annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du lärt dig hittills,
215 använder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av
216 dess värde, gör kommandot något annat.
218 C-v och M-v finns med bland dessa undantag. Om man ger ett argument
219 till ett av dessa kommandon kommer skärmbilden flytta sig upp eller
220 ned så många rader som argumentet anger, istället för så många
221 skärmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta skärmbilden 8 rader
222 uppåt.
224 >> Prova C-u 8 C-v nu.
226 Detta borde ha flyttat skärmbilden 8 rader uppåt. Om du önskar flytta
227 tillbaka igen är det bara att ge samma argument till M-v.
229 Om du använder ett fönstersystem, som X eller MS-Windows, finns det
230 troligen ett rektangulärt område på sidan av Emacs-fönstret, en så
231 kallad rullningslist. Genom att klicka i den med musen kan du rulla
232 texten.
234 Om din mus har ett rullningshjul kan även den användas för att rulla
235 texten.
237 * OM EMACS SLUTAR SVARA
238 -----------------------
240 Om Emacs slutar att reagera på kommandon kan du lugnt stoppa dem genom
241 att trycka C-g. Du kan också använda C-g för att stoppa ett kommando
242 som tar för lång tid att utföra.
244 Det är också möjligt att använda C-g för att avbryta ett numeriskt
245 argument eller början på ett kommando som du inte önskar att utföra.
247 >> Skriv C-u 100 för att ge ett numeriskt argument på 100 och tryck
248 C-g. Tryck nu C-f. Markören skall nu flytta sig bara ett steg, för att
249 du avbröt argumentet med C-g.
251 Om du av misstag slår <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g.
254 * SPÄRRADE KOMMANDON
255 --------------------
257 En del Emacs-kommandon är "spärrade" så att nybörjare inte skall
258 använda dem av misstag.
260 Om du provar ett av dessa spärrade kommandon kommer Emacs ge ett
261 meddelande som berättar vilket kommando det är och kommer att fråga om
262 du verkligen vill fortsätta och utföra detta kommando.
264 Om du verkligen önskar att utföra kommandot skriver du <SPC>,
265 (mellanslagstangenten) som svar på frågan. Normalt, om du inte önskar
266 att utföra detta kommando, svarar du "n" på frågan.
268 >> Skriv C-x C-l (som är ett spärrat kommando).
269 Skriv n som svar på frågan.
272 * FÖNSTER
273 ---------
275 Emacs kan ha flera "fönster" där varje kan visa sin egen text. Vi
276 kommer förklara senare hur man använder flera fönster. Här skall vi
277 förklara hur man blir av med extra fönster för att komma tillbaka till
278 det grundläggande läget med endast ett fönster. Det är enkelt:
280 C-x 1 Ett fönster (dvs. ta bort alla andra fönster).
282 Det är KONTROLL-x följt av siffran 1. C-x 1 utvidgar fönstret där
283 markören står så att det fyller hela skärmbilden. Alla andra fönster
284 tas bort.
286 >> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l.
287 >> Tryck C-h k C-f.
288 Se hur det här fönstret krymper samtidigt som ett nytt uppträder
289 för att visa dokumentationen av C-f-kommandot.
291 >> Slå C-x 1 och se hur dokumentationsfönstret nu försvinner.
293 Kommandot skiljer sig lite från andra kommandon du har lärt dig
294 eftersom det består av två tecken. Det startar med tecknet KONTROLL-x.
295 Det finns många kommandon som startar med KONTROLL-x och många av dem
296 har med filer, skärmbilder och liknande saker att göra. Dessa
297 kommandon är två, tre eller fyra tecken långa.
300 * SKRIVA OCH TA BORT TEXT
301 -------------------------
303 Om du önskar att sätta in text är det bara att skriva in texten.
304 Vanliga tecken, som A, 7, *, etc., sätts in direkt när du skriver dem.
305 Tryck på <Return> för att sätta in en radbrytning. (Det är den tangent
306 på tangentbordet som ibland är märkt med "Enter")
308 För att radera tecknet omedelbart före aktuell markörposition, tryck
309 på <DEL>. Det är tangenten på tangentbordet som vanligtvis är markerad
310 med "Backspace" -- det är samma tangent som du normal använder för att
311 radera det sist inmatade tecknet utanför Emacs.
313 Det kan finnas en annan tangent på ditt tangentbordet som är märkt med
314 "Delete", men det är inte den vi menar med <DEL>.
316 >> Gör detta nu: Skriv in några tecken och ta bort dem genom att
317 använda <DEL>. Var inte rädd för att skriva i den här filen, du
318 kommer inte att kunna förändra originalet till vägledningen. Detta
319 är bara en lokal kopia.
321 När en rad blir för lång för att rymmas på en skärmbredd så fortsätter
322 den på raden under. Om du använder ett fönstersystem, visas små böjda
323 pilar i det lilla utrymmet på bägge sidor om textmassan (i vänster och
324 höger marginal) för att ange var en rad fortsätter, Om du använder
325 en textterminal anges med ett bakstreck ("\") i kolumnen längst till
326 höger att raden fortsätter.
328 >> Skriv in lite text så att du kommer till slutet av raden och
329 fortsätt att skriva lite till. Du kommer då att se hur
330 fortsättningstecknet ser ut.
332 >> Använd <DEL> för att radera texten tills raden ryms på en
333 skärmbredd igen. Fortsättningstecknet kommer då att försvinna.
335 Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera
336 radbrytningen mellan två rader slås dessa samman till en. Om
337 resultatet av denna sammanslagning blir för stor för att passa inom en
338 skärmbredd, så kommer den att visas med ett fortsättningstecken.
340 >> Flytta markören till början av en rad och tryck <DEL>.
341 Detta kommer att klistra ihop raden med raden över.
343 >> Tryck <Return> för att sätta in radbrytningen du tog bort.
345 Tänk på att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta
346 gäller också texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det
347 skrivas flera gånger.
349 >> Prova det nu: Skriv C-u 8 * för att sätta in ********.
351 Du har nu lärt dig de mest grundläggande sätten att skriva något i
352 Emacs och att rätta fel. Du kan radera ord och rader också. Här är en
353 översikt över kommandon för radering:
355 <DEL> Raderar tecknet som står precis före markören
356 C-d Raderar tecknet som står precis under markören
358 M-<DEL> Raderar ordet precis före markören
359 M-d Raderar ordet precis efter markören
361 C-k Raderar från markören till slutet av raden
362 M-k Raderar till slutet av stycket
364 Lägg märke till att <DEL> och C-d kontra M-<DEL> och M-d följer
365 mönstret som började med C-f och M-f. (<DEL> är inte precis ett
366 kontrolltecken men låt oss inte bry oss om det.) C-k och M-k fungerar
367 på liknande sätt som C-e och M-e när det gäller rader respektive
368 meningar.
370 Du kan också ta bort en del av en texten med hjälp av följande
371 allmänna metod. Flytta till ena änden av det område du vill ta bort
372 och tryck C-<SPC>. (<SPC> är mellanslagstangenten.) Flytta sedan till
373 andra änden av området du vill ta bort. När du gör det markerar Emacs
374 texten mellan markören och den plats där du tryckte C-<SPC>. Slutligen,
375 tryck C-w. Detta tar bort texten mellan de två positionerna.
377 >> Flytta markören till bokstaven D i föregående stycke.
378 >> Tryck C-<SPC>. Emacs skall nu visa meddelandet "Mark set"
379 längst ner på skärmen.
380 >> Flytta markören till bokstaven o i ordet metod på andra raden i
381 stycket.
382 >> Tryck C-w. Detta tar bort texten från och med D fram till just före
383 o.
385 Skillnaden mellan att "ta bort" (killing) och "radera" (deleting) text
386 är att "borttagen" text kan sättas tillbaka (var som helst), medan
387 raderad text inte kan det på det sättet. (Du kan dock ångra en
388 radering--se nedan.) Återinsättning av borttagen text kallas
389 "återhämtning" (yanking). Generellt kan man säga att kommandon som
390 tar bort fler än ett tecken sparar undan texten (så att den kan
391 återhämtas) medan kommandon som bara raderar ett tecken, eller bara
392 raderar tomma rader och mellanrum inte sparar någonting (och den
393 texten kan alltså inte återhämtas). <DEL> och C-d raderar i det enkla
394 fallet utan argument. Med argument så tar de bort i stället.
396 >> Flytta markören till början av en rad som inte är tom.
397 Tryck C-k för att ta bort texten på raden.
398 >> Tryck C-k en gång till. Du kommer nu se att den raderar den tomma
399 raden som var kvar.
401 Lägg märke till att ett enstaka C-k bara raderar texten på raden och
402 att det andra C-k raderar själva raden och flyttar upp texten på raden
403 under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den
404 raderar så många rader OCH innehållet i dem. Detta är alltså inte bara
405 en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar två rader samt de tomma
406 raderna, medan C-k två gånger inte kommer att göra det.
408 Att sätta in borttagen text kallas att "återhämta" den (yanking).
409 (Tänk på det som att du rycker, eller drar, tillbaka någon text som
410 tagits bort.) Du kan antingen hämta tillbaka borttagen text till samma
411 plats som där den blev borttagen, eller så kan du sätta in den på en
412 annan plats i texten du redigerar eller till och med i en helt annan
413 fil. Du kan också hämta tillbaka samma text flera gånger så att du får
414 flera kopior av den. Några andra textredigerare kallar "ta bort" och
415 "återhämta" att "klippa ut" respektive "klistra in" (Se ordlistan i
416 Emacs-manualen)
418 Kommandot för att hämta tillbaka text är C-y. Kommandot hämtar
419 tillbaka den sist borttagna texten och placerar den där markören är.
421 >> Prova: Gör C-y för att få tillbaka texten.
423 Om du gör flera C-k i rad så kommer all bortagen text att sparas
424 samlat så att ett C-y återhämtar alla raderna på en gång.
426 >> Prova detta. Tryck C-k ett par gånger.
428 Och hämta så tillbaka igen:
430 >> Tryck C-y. Flytta markören några rader ned och tryck C-y igen.
431 Så kopierar man text.
433 Men vad gör du om du har en text du önskar att hämta tillbaka men du
434 har redan tagit bort något nytt? C-y skulle hämta tillbaka den senaste
435 texten som blev borttagen men tidigare bortagen text är inte
436 förlorad. Du kan få tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har
437 använt C-y för att hämta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y
438 ersätta denna text med tidigare borttagen text. Genom att göra M-y om
439 och om igen hämtas allt tidigare borttagen text tillbaka. När du har
440 nått den önskade texten behöver du inte göra något ytterligare för att
441 behålla den. Fortsätt bara med din redigeringen och lämna den
442 återtagna texten där den är.
444 Om du gör M-y tillräckligt många gånger kommer du att komma tillbaka
445 till startpunkten (texten som sist blev borttagen).
447 >> Ta bort en rad, flytta markören till en ny rad och ta bort även
448 denna rad. Använd C-y för att hämta tillbaka den sista raden. Tryck
449 M-y för att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera
450 M-y och se vad du får. Fortsätt med detta tills du får tillbaka den
451 första raden igen och sedan några gånger till. Om du vill kan du
452 prova med positiva och negativa argument till M-y.
455 * ÅNGRA
456 -------
458 Om du gör en förändring i texten och sedan ångrar dig, så kan du
459 upphäva ändringen med ångra-kommandot C-/.
461 Normalt kommer C-/ upphäva förändringen som gjordes av det sist
462 utförda kommandot. Om du repeterar C-/ flera gånger kommer varje
463 repetition upphäva ett kommando till.
465 Det finns två undantag. Kommandon som inte förändrar texten räknas
466 inte (detta inkluderar markörförflyttningar och bläddringskommandon),
467 och inskrivna enkelbokstäver blir vanligtvis grupperade i grupper om
468 upp till 20 tecken. Detta är för att reducera antalet C-/ som behövs
469 för att ångra inskriven text.
471 >> Ta bort den här raden med C-k, hämta sedan tillbaka den med C-/.
473 C-_ är ett alternativt ångra-kommandot. Den fungerar exakt på samma
474 sätt som C-/. På vissa textterminaler skickar C-/ faktiskt C-_ till
475 Emacs. Även C-x u fungerar precis som C-/, men är inte lika enkelt att
476 skriva.
478 Ett numeriskt argument till C-/, C-_ eller C-x u medför upprepning.
480 Du kan ångra radering av text precis på samma sätt som du kan ångra
481 att du tagit bort text. Skillnaden mellan att ta bort och att radera
482 någonting påverkar endast om du kan hämta tillbaka det med C-y. För
483 ångerfunktionen spelar det ingen roll hur texten försvunnit.
486 * FILER
487 -------
489 För att texten du har förändrat skall sparas permanent måste du lägga
490 den i en fil. Om du inte gör det kommer texten att försvinna när du
491 avslutar Emacs. Du lägger texten i en fil genom att först finna (find)
492 denna fil. Detta kallas också för att besöka filen (visit).
494 Att finna en fil innebär att du ser filens innehåll i Emacs. På många
495 sätt är det som om du förändrar själva filen men förändringen du gör
496 kommer inte bli permanent förrän filen sparas (save). Detta är för att
497 undvika att halvförändrade filer sparas när du inte vill det. Till och
498 med när du sparar filen kommer Emacs att behålla originalet under ett
499 nytt namn, som backup, ifall du senare ångrar alltihop.
501 Om du tittar nästan längst ner på skärmbilden så kommer du se en rad
502 som börjar med minustecken, och som startar med "--:-- TUTORIAL.sv"
503 eller något snarlikt. Denna del av skärmbilden visar normalt namnet på
504 filen du besöker. Just nu besöker du din personlig kopia av
505 vägledningen till Emacs, vilken heter "TUTORIAL.sv". Vilken fil du än
506 är inne i så kommer filnamnet stå där.
508 En annan sak med kommandot för att finna filer är att du måste ange
509 vilket filnamn du önskar. Vi säger att kommandot "läser ett
510 argument". I detta fall är argumentet namnet på filen. Efter att du
511 gett kommandot
513 C-x C-f Finn en fil
515 kommer Emacs fråga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns på den
516 nedersta raden i skärmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert när
517 den används på det här sättet. Du kan använda vanliga Emacs-kommandon
518 för att förändra filnamnet.
520 När du skriver in filnamnet, eller något annat i minibufferten, kan du
521 avbryta med kommandot C-g.
523 >> Skriv C-x C-f och så C-g. Detta avbryter minibufferten och
524 avbryter också C-x C-f kommandot som använde minibufferten. Så att
525 du inte finner någon fil.
527 När du är färdig med att skriva filnamnet trycker du <Return> för att
528 utföra kommandot. Minibufferten försvinner och C-x C-f kommandot börja
529 leta efter filen.
531 Filinnehållet visas nu upp på skärmen och du kan börja redigera
532 innehållet. När du vill spara filen kan du använda detta kommando
534 C-x C-s Spara fil
536 Detta sparar texten på skärmen till filen. Första gången detta görs
537 kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn så att den inte går
538 förlorad. Det nya filnamnet bildas genom att lägga till ett "~" i
539 slutet av det ursprungliga filnamnet.
541 När lagringen är utförd kommer Emacs skriva ut namnet på filen som
542 blev sparad. Du bör spara ofta så att du inte förlorar så mycket om
543 systemet kraschar. (Se kapitlet om sparautomatik nedan.)
545 >> Skriv C-x C-s TUTORIAL.sv <Return>.
546 Detta sparar den här handledningen i en fil med namnet TUTORIAL
547 och "Wrote ...TUTORIAL.sv" skrivs ut nederst på skärmbilden.
549 Du kan finna en existerande fil, antingen för att förändra den eller
550 för att titta på den. Du kan också finna en fil som inte existerar.
551 Det är så man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som är tom till
552 att börja med, och sätt igång med att skriva texten som skall in i
553 filen. Först när du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa
554 filen med den text du har skrivit. Från och med detta editerar du en
555 fil som existerar.
558 * BUFFERTAR
559 -----------
561 Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den första filen fortsätta
562 att vara öppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna
563 den på nytt med C-x C-f. På så sätt kan du ha ett stort antal filer
564 öppna i Emacs.
566 Emacs sparar texten för varje fil i ett objekt kallat "buffert". När
567 du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. För att se en lista
568 över existerande buffertar i Emacs kan du skriva
570 C-x C-b Listning av buffertar.
572 >> Prova C-x C-b nu.
574 Se hur varje buffert har ett namn och att de också kan ha namnet på
575 den fil som innehållet kommer från. Vilken text du än ser i ett
576 Emacs-fönster så tillhör den alltid en buffert.
578 >> Skriv C-x 1 för att bli kvitt buffertlistan.
580 När du har flera buffertar så är bara en av dem "gällande" åt gången.
581 Det är den buffert du redigerar. Om du vill redigera en annan buffert
582 så måste du byta till den. Om du vill byta till en buffert som
583 motsvarar en fil kan du göra det genom att besöka den igen med C-x
584 C-f. Det finns dock ett enklare sätt: använd C-x b kommandot. I det
585 kommandot anger du buffertens namn.
587 >> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>.
588 Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv <Return> för att komma tillbaka till
589 den här handledningen.
591 Mestadels är buffertens namn densamma som filens namn (utan
592 katalogdel.) Det är dock inte alltid så. Bufferlistan du skapar med
593 C-x C-b visar alltid namnen på varje buffert.
595 All text du ser i ett Emacsfönster är alltid del av någon buffert. En
596 del buffertar är inte knutna till någon fil, till exempel bufferten
597 "*Buffer List*". Det är den buffert som innehåller buffertlistan som
598 skapades med C-x C-b. Bufferten "*Messages*" motsvarar inte heller
599 någon fil. Den innehåller de meddelanden som visas på den nedersta
600 raden i Emacs sessionen.
602 >> Skriv C-x b *Messages* <Return> för att se meddelandebufferten.
603 Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv <Return> för att återgå till den här
604 handledningen.
606 Om du ändrar texten till en fil och sedan öppnar en ny fil, så kommer
607 inte den första filen sparas. Förändringen ligger kvar i
608 bufferten. Skapande och redigering av den nya filen påverkar inte den
609 första filens buffert. Detta kan vara bra men betyder också att du
610 behöver ett lämpligt sätt att spara den första filens buffert. Det är
611 omständligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x
612 C-f för att sedan spara filen med C-x C-s. Därför finns kommandot
614 C-x s Spara buffertar
616 C-x s frågar för varje buffert med ändringar, som inte sparats, om du
617 vill spara eller ej.
619 >> Sätt in en rad med text och spara med C-x s
620 Du skall nu få frågan om du önskar spara bufferten
621 TUTORIAL.sv. Svara ja på frågan genom att trycka "y" (yes).
624 * UTVIDGNING AV KOMMANDOMÄNGDEN
625 -------------------------------
627 Det finns mycket fler Emacs-kommandon än antalet KONTROLL- eller
628 META-tangenter. För att komma förbi denna begränsning har Emacs ett
629 "X"- (eXtend) kommando. Detta finns i två varianter:
631 C-x Tecken-utvidgning. Följs av ett tecken.
632 M-x Namngiven kommandoutvidgning. Följs av ett
633 kommandonamn.
635 Detta är kommandon som är bra att ha men används mer sällan än de
636 kommandon du redan har lärt dig. Du har redan sett några av dem, C-x
637 C-f för finn, och C-x C-s för spara. Ett annat exempel är kommandot
638 för att avsluta Emacs som är C-x C-c. Var inte rädd för att förlora
639 förändringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara förändringar
640 innan Emacs avslutas.
642 Om du använder ett fönstersystem behöver du inte något speciellt
643 kommando för att byta till ett annat program. Du kan göra det med
644 musen eller med ett kommando till fönsterhanteraren. Men om du
645 använder en textterminal, som bara kan visa ett program åt gången, så
646 måste du avbryta Emacs för att flytta till ett annat program.
648 C-z är kommandot för att avsluta Emacs *tillfälligt* så att du kan
649 återvända till samma Emacs senare. När Emacs körs från en textterminal
650 så avbryts Emacs med C-z, dvs du återgår till kommandoskalet utan att
651 Emacsprocessen förstörs. I de flesta vanliga kommandoskalen så kan man
652 återgå till Emacs med kommandot 'fg' eller med '%emacs'.
654 C-x C-c används när du skall avsluta Emacs. Det är klokt att avsluta
655 Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra
656 applikationer.
658 Det finns många C-x kommandon. Här är en lista över de du har lärt dig
659 hittills:
661 C-x C-f Finn fil
662 C-x C-s Spara fil
663 C-x s Spara några buffertar
664 C-x C-b Lista buffertar
665 C-x b Byt buffert
666 C-x C-c Avsluta Emacs
667 C-x 1 Ta bort alla utom ett fönster
668 C-x u Ångra
670 Namngivna utvidgade kommandon är kommandon som används mycket sällan
671 eller bara i vissa lägen. Ett exempel på ett sådant kommando är
672 replace-string, som globalt ersätter en teckensträng med en annan. När
673 du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i skärmbilden med
674 M-x där du skall skriva in kommandot du önskar att köra, i det här
675 fallet "replace-string". Det är bara att skriva "repl s<TAB>" och
676 Emacs kommer då att fylla i kommandonamnet. (<TAB> är
677 tabulatortangenten, som vanligtvis finns över CapsLock- eller
678 skifttangenten nära den vänstra kanten på tangentbordet.) Kör
679 kommandot med <Return>.
681 Kommandot replace-string kräver två argument, teckensträngen som skall
682 ersättas och teckensträngen som den skall ersättas med. Du måste
683 avsluta bägge argumenten med <Return>.
685 >> Flytta markören till den blanka raden två rader under denna rad.
686 Skriv M-x repl s<Return>förändrad<Return>ändrad<Return>.
688 Lägg märke till hur den här raden har blivit förändrad. Du har
689 ersatt ordet f-ö-r-ä-n-d-r-a-d med "ändrad" på alla platser där
690 ordet förekom, från markören och nedåt.
693 * SPARAUTOMATIK
694 ---------------
696 När du har gjort förändringar i en fil men inte sparat den, så kommer
697 ändringarna att gå förlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot
698 detta sparar Emacs periodiskt ändringarna i en autosparfil för varje
699 fil du redigerar. Denna fil har ett # i början och slutet av
700 filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" så kommer
701 namnet på autosparfilen bli "#hej.c#". När du sparar filen på vanlig
702 sätt kommer Emacs radera autosparfilen.
704 Om maskinen kraschar kan du återfå dina automatiskt sparade ändringar
705 genom att finna filen på vanlig sätt (filen du redigerade, inte
706 autosparfilen) och skriva M-x recover-file<Return>. När Emacs vill ha
707 bekräftelse svarar du yes<Return> för att återställa filen.
710 * EKOOMRÅDE
711 -----------
713 Om Emacs ser att du skriver kommandon långsamt så kommer de att visas
714 på den nedersta raden i skärmbilden i ett område som kallas
715 "ekoområde" (echo area). Detta område innehåller den nedersta raden på
716 skärmbilden.
719 * LÄGESRADEN
720 ------------
722 Raden precis över ekoområdet kallas "lägesrad" (mode line). Den ser
723 ungefär ut så här:
725 --:** TUTORIAL 63% L749 (Fundamental)-----------------------
727 Raden innehåller information om Emacs och texten du redigerar.
729 Du vet redan vad filnamnet betyder, det är den fil du har funnit. NN%
730 visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av texten
731 befinner sig över toppen av skärmbilden. Om toppen av filen är i
732 skärmbilden kommer det stå "Top" istället för " 0%" och om slutet av
733 filen är i skärmbilden kommer det stå "Bot". Om du ser på en fil där
734 hela texten passar in på en sida kommer det stå "All".
736 Bokstaven L följd av siffror anger positionen på ett annat
737 sätt. Siffrorna visar vilken rad som markören befinner sig på.
739 Stjärnorna nära början av raden visar att det har skett förändringar i
740 filen sedan den sist blev sparad. När du precis har öppnat en fil
741 kommer det inte stå något här, bara minustecken.
743 Den del av lägesraden som står inom parentes visar vilket
744 redigeringsläge (mode) du använder. Standardläget är "Fundamental",
745 som du använder nu. Det är ett exempel på ett huvudläge (major mode).
747 Emacs har många olika huvudlägen. Några av dem är gjorda för
748 redigering av olika programmeringsspråk eller typer av text, till
749 exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudläge åt
750 gången och lägesnamnet står alltid där det står Fundamental nu.
752 Varje huvudläge gör att en del kommandon uppför sig annorlunda. Det
753 finns till exempel kommandon för att sätta in kommentarer i programkod
754 och eftersom varje programmeringsspråk har sitt sätt att skriva
755 kommentarer på så måste de olika huvudlägena sätta in dessa
756 kommentarer på olika sätt. Varje huvudläge namnger ett utvidgat
757 kommando som används för att byte till det läget. Till exempel är M-x
758 fundamental-mode kommandot för att byta till huvudläget Fundamental.
760 Om du skall redigera text, såsom den här filen, bör du troligen
761 använda Text-läge.
763 >> Skriv M-x text-mode <Return>.
765 Inget av kommandona du har lärt dig hittills förändrar Emacs i någon
766 högre grad. Men lägg märke till att M-f och M-b nu behandlar
767 apostrofer som en del av ord. Tidigare, i Fundamental mode, behandlade
768 M-f och M-b apostrofer som ordavskiljare.
770 Varje huvudläge gör vanligtvis små förändringar som denna och de flesta
771 kommandon gör samma sak i varje huvudläge, de fungerar bara lite
772 annorlunda.
774 För att få fram dokumentationen för det läge du är i nu kan du skriva
775 C-h m.
777 >> Använd C-l C-l för att få denna rad överst på skärmbilden.
778 >> Skriv C-h m och se hur Text-läget skiljer sig från
779 Fundamental-läget.
780 >> Tryck C-x 1 för att ta bort dokumentationen från skärmbilden.
782 Huvudläge kallas så för att det även finns sidolägen (minor mode).
783 Ett sidoläge ersätter inte ett huvudläge, utan modifierar det. Varje
784 sidoläge kan stängas av och på oberoende av andra sidolägen och
785 oberoende av huvudläget. Därför kan du använda ett sidoläge, en
786 kombination av flera sidolägen eller inget sidoläge alls.
788 Ett bra sidoläge, speciellt för redigering av text, är
789 radbrytningsläget (auto-fill-mode). När detta läge är på bryter Emacs
790 rader mellan ord automatisk när du skriver in text så att en rad blir
791 för lång.
793 Du kan slå på radbrytningsläget genom att skriva M-x auto-fill-mode
794 <Return>. När läget är påslaget kan du slå av det igen genom att
795 upprepa M-x auto-fill-mode <Return>. Om läget är avslaget slår
796 kommandot på det och vice versa. Vi säger att kommandot "växlar
797 läget".
799 >> Skriv M-x auto-fill-mode <Return> nu. Skriv så in en rad med
800 "asdf " tills raden delar sig. Du måste sätta in blanktecken, för
801 Auto Fill bryter bara raden mellan ord.
803 Marginalen är vanligtvis satt till 70 tecken men du kan ändra detta
804 genom att använda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot
805 genom ett numeriskt argument.
807 >> Skriv C-x f med ett argument på 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in
808 någon text och lägg märke till att Emacs bryter rader som är längre
809 än 20 tecken. Sätt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom
810 att använda C-x f en gång till.
812 Om du gör förändringar mitt i en rad så kommer inte sidoläget Auto
813 Fill att kunna omformattera raderna för dig.
814 För att göra detta kan du trycka M-q med markören inne i det avsnittet
815 du önskar att omformatera.
817 >> Flytta markören in i föregående stycke och tryck M-q.
820 * SÖKNING
821 ---------
823 Emacs kan söka efter textsträngar (en "sträng" är en grupp med
824 sammanhängande bokstäver) antingen framåt eller bakåt i texten. När du
825 söker efter text kommer markören att flytta sig till nästa plats där
826 teckensträngen uppträder.
828 Sökmetoden i Emacs är inkrementell. Detta betyder att sökandet fortgår
829 medan du skriver in teckensträngen du skall söka efter.
831 Kommandot för att inleda en sökning är C-s för att söka framåt och C-r
832 för att söka bakåt. MEN VÄNTA! Prova dem inte än.
834 När du skriver C-s kommer du lägga märke till att texten "I-search"
835 dyker upp i eko-området. Detta säger dig att Emacs är inne i sidoläget
836 inkrementell sökning och väntar på att du skall skriva in det du letar
837 efter. <Return> avslutar sökandet.
839 >> Skriv nu C-s för att starta en sökning. Skriv nu långsamt, en
840 bokstav i taget, ordet 'markör', och gör en paus efter varje gång
841 du skriver en bokstav så att du ser vad som sker med markören. Nu
842 har du sökt efter ordet "markör" en gång.
843 >> Skriv C-s en gång till för att söka efter nästa förekomst av ordet
844 "markör".
845 >> Tryck nu på <DEL> fyra gånger och se hur markören flyttar sig
846 >> Tryck <Return> för att avsluta sökandet.
848 Såg du vad som hände? Under inkrementell sökning försöker Emacs att gå
849 till den första förekomsten av texten som du har skrivit så långt, och
850 markerar träffen så att du ser var den är. För att gå till nästa
851 förekomst av ordet 'markör' är det bara att trycka C-s en gång till.
852 Om det inte finns flera förekomster kommer Emacs att pipa och meddela
853 att sökandet har misslyckats. C-g avbryter också sökandet.
855 Om du är inne i en inkrementell sökning och trycker <DEL> kommer den
856 sökningen att återgå till en tidigare plats. Om du skriver <DEL>
857 precis efter att du skrivit C-s för att gå till nästa förekomst av
858 söksträngen, kommer <DEL> att flytta markören tillbaka till en
859 tidigare förekomst. Om det inte finns några tidigare förekomster så
860 raderar <DEL> sista tecknet i söksträngen. Om du till exempel skriver
861 "m" för att söka efter den första förekomsten av "m", och sedan
862 trycker "a" så kommer markören flytta sig till första förekomsten av
863 "ma". Tryck nu <DEL>. Detta avlägsnar "a" från söksträngen, och
864 markören flyttar sig tillbaka till den första förekomsten av "m".
866 Om du är mitt i en sökning och trycker ett kontroll- eller meta-tecken
867 så avbryts sökandet. Undantag är tecken som används under sökningen,
868 så som C-s och C-r.
870 C-s startar en sökning som letar efter varje förekomst av söksträngen
871 EFTER markörspositionen. Om du skall söka efter en sträng tidigare i
872 texten måste du använda C-r. Allt vi har sagt om C-s gäller också för
873 C-r, bortsett från att riktningen på sökningen är den omvända.
876 * FLERA FÖNSTER
877 ---------------
879 En av egenskaperna hos Emacs är att den kan visa mera än en buffert på
880 skärmen samtidig. (Notera att Emacs använder termen "ramar"
881 (frames), som beskrivs i nästa kapitel, för det som en del andra
882 program kallar för "fönster" (windows). Emacs-manualen innehåller en
883 ordlista över Emacs-termer.
885 >> Flytta markören till den här raden och tryck C-l C-l.
887 >> Skriv nu C-x 2, som leder till att skärmen delas i två
888 fönster. Bägge fönstren visar den här vägledningen.
889 Redigeringsmarkören stannar i det övre fönstret.
891 >> Skriv C-M-v för att rulla det nedre fönstret.
892 (Om du inte har META-tangenten trycker du <ESC> C-v.)
894 >> Skriv C-x o ("o" för "other") för att flytta markören till det
895 nedre fönstret.
896 >> Använd C-v och M-v i det nedre fönstret för att flytta upp
897 och ned i texten. Fortsätt att läsa den här texten i det övre
898 fönstret.
900 >> Skriv C-x o igen för att flytta markören tillbaka till det övre
901 fönstret. Markören i det övre fönstret står på samma plats som det
902 gjorde när du lämnade det.
904 Du kan fortsätta att använda C-x o för att byta mellan de två
905 fönstren. Det valda fönstret, där de flesta redigeringarna äger rum, är
906 det med den tydligaste markören, som blinkar när du inte skriver. De
907 andra fönstren har sin egen markörposition. Om du kör Emacs under ett
908 fönstersystem, ritas dessa markörer som en tom ruta som inte blinkar..
910 Kommandot C-M-v är bra när du redigerar text i ett fönster och
911 använder det andra fönstret för referenser. Utan att lämna det valda
912 fönstret du kan använda C-M-v för att rulla det andra fönstret.
914 C-M-v är ett exempel på en KONTROLL-META-kombination. Om du har META-
915 eller Alt-tangenten håller du både KONTROLL och META nedtryckt
916 samtidigt som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av
917 tangenterna KONTROLL och META som trycks först, för bägge fungerar så
918 att de "modifierar" de andra tangenterna du trycker.
920 Om du inte har META-tangenten och använder <ESC> istället är
921 ordningsföljden viktig. Du måste trycka <ESC> följt av KONTROLL-v,
922 KONTROLL-<ESC> v fungerar inte. Det är för att <ESC> är ett tecken i
923 sig och inte en äkta "modifierare".
925 >> Skriv C-x 1 i det övre fönstret för att bli kvitt det nedre
926 fönstret.
928 Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre fönstret skulle det övre ha
929 försvunnit. Tänk på detta kommando som "Behåll bara ett fönster, det
930 som markören står i."
932 Du måste inte ha samma buffert i bägge fönstren. Du kan använda C-x
933 C-f för att finna en ny fil i ett av fönstren samtidigt som det andra
934 fönstret förblir oförändrat. Du kommer att märka att fönstren är helt
935 oberoende.
937 Här är ett annat sätt att använda två fönster till att visa två olika
938 filer:
940 >> Skriv C-x 4 C-f följt av ett filnamn. Avsluta med <Return>.
941 Den nya filen kommer då att dyka upp i det nedre fönstret.
942 Markören flyttats också dit.
944 >> Skriv C-x o för att gå tillbaka till det övre fönstret och C-x
945 1 för att bli kvitt det nedre igen.
947 * MULTIPLA RAMAR
948 ----------------
950 Emacs kan också skapa flera "ramar". En ram är vad vi kallar en
951 samling av fönster tillsammans med menyer, rullningslister, ekoområde
952 etc. Det som Emacs kallar för ram kallar de flesta andra program för
953 fönster. Flera grafiska ramar kan visas på skärmen samtidigt. På en
954 textterminal kan bara en ram visas åt gången.
956 >> Skriv M-x make-frame <Return>.
957 En ny ram visas på din skärm.
959 Du kan göra allt du gjorde i den första ramen i den här nya ramen. Det
960 finns inget speciellt med den första ramen.
962 >> Skriv M-x delete-frame <Return>.
963 Ta bort den valda ramen.
965 Du kan också ta bort ramen genom den vanliga metod som tillhandahålls
966 av fönstersystemet (ofta klickar man på knappen med symbolen "X" i
967 något av de övre hörnen.) Om den sista ramen tas bort på det här
968 sättet så avlutas Emacs.
970 * REKURSIVA REDIGERINGSNIVÅER
971 -----------------------------
973 Ibland kan du hamna i något som kallas "rekursiv redigering"
974 (recursive editing level). Detta indikeras med hakparenteser runt
975 huvudläget i lägesraden. Till exempel kan det stå [(Fundamental)]
976 istället för (Fundamental).
978 För att komma ur rekursiv redigering trycker du <ESC> <ESC> <ESC>.
979 Detta är ett generellt brytkommando. Du kan också använda det för att
980 bli kvitt extra fönster och för att komma ut ur minibufferten.
982 >> Skriv M-x för att komma in i minibufferten. Skriv så <ESC> <ESC>
983 <ESC> för att komma ut.
985 Du kan inte använda C-g för att komma ut ur rekursiv redigering.
986 Detta är för att C-g används för att avbryta kommandon och argument
987 under rekursiv redigering.
990 * MER HJÄLP
991 -----------
993 I denna vägledning har vi försökt inkludera precis så mycket
994 information att du kan börja använda Emacs. Det finns så många
995 möjligheter i Emacs att det skulle vara omöjligt att förklara alla
996 här. Men du VILL säkert lära dig mer om Emacs eftersom den har många
997 goda egenskaper. Emacs tillhandahåller kommandon för att läsa all
998 dokumentation. Dessa hjälpkommandon startas med teckenkombinationen
999 C-h.
1001 För att använda hjälpen skriver du C-h följt av ett tecken för den
1002 hjälp du behöver. Om du verkligen är helt villrådig kan du trycka C-h
1003 ? för att Emacs skall visa vilken hjälp som finns tillgänglig. Om du
1004 har skrivit C-h och bestämmer dig för att du inte behöver ha någon
1005 hjälp kan du trycka C-g för att avbryta.
1007 (Om C-h inte visar ett hjälpmeddelande längst ner på skärmen, kan du i
1008 stället försöka med funktionstangenten F1 eller M-x help <Return>.)
1010 Den mest grundläggande hjälp-funktionen är C-h c. Skriv C-h, ett "c"
1011 och en knappsekvens. Emacs ger då en beskrivning av kommandot.
1013 >> Skriv C-h c C-p.
1015 Meddelandet skall då bli något i stil med:
1017 C-p runs the command previous-line
1019 Detta ger dig namnet på funktionen. Eftersom funktionerna har
1020 beskrivande namn kan de också fungera som en enkel dokumentation,
1021 tillräckligt för att påminna dig om kommandon du redan lärt dig.
1023 Flerteckenskommandon, så som C-x C-s och (om du inte har META, EDIT
1024 eller ALT tangenten) <ESC> v, är också tillåtna efter C-h c.
1026 För att få mer information om ett kommando kan du använda C-h k
1027 istället för C-h c.
1029 >> Skriv C-h k C-p.
1031 Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget
1032 fönster. För att avsluta hjälpfönstret kan du trycka C-x 1. Du behöver
1033 inte göra det omedelbart. Du kan editera med hjälptexten som stöd för
1034 att först senare ta bort fönstret med C-x 1.
1036 Här är fler varianter på C-h:
1038 C-h f Beskriv en funktion. Du skriver in funktionsnamnet.
1040 >> Prova att skriva C-h f previous-line<Return>.
1041 Detta ger den information Emacs har om funktionen
1042 som implementerar kommandot C-p.
1044 Ett liknande kommando, C-h v, visar dokumentationen för de variabler
1045 som du kan ändra värde på för att anpassa Emacs beteende. Du måste
1046 ange namnet på variabeln när Emacs frågar efter den.
1048 C-h a Kommando-apropå (Command Apropos). Skriv in ett
1049 nyckelord och Emacs listar all kommandon vars namn
1050 innehåller det nyckelordet. Alla dessa
1051 kommandon kan aktiveras med META-x. För några
1052 kommandon listas också de kombinationer bestående av
1053 en eller två tecken som kör det kommandot.
1055 >> Skriv C-h a file<Return>.
1057 Detta visar i ett annat fönster en lista över alla M-x kommandon där
1058 "file" förekommer i kommandonamnet. Du kommer se teckenkommandon som
1059 C-x C-f listade bredvid motsvarande kommandonamn, t.ex. find-file.
1061 >> Tryck C-M-v för att rulla texten i hjälpfönstret. Gör det några
1062 gånger.
1064 >> Type C-x 1 för att ta bort hjälpfönstret.
1066 C-h i Läs den bifogade manualen (alias Info). Detta kommando
1067 placerar dig i en speciell buffer vid namn "*info*"
1068 där du kan läsa hjälpen för de paket som är
1069 installerade i ditt system. Slå m emacs <Return> för
1070 att läsa Emacs-manualen. Om du aldrig tidigare har
1071 använt dig av Info, skriv ? och Emacs tar dig på en
1072 guidad tur över Infolägets (Info-mode) möjligheter.
1073 När du väl har tagit dig igenom den här
1074 användarhandledningen så är det direktmanualen som är
1075 din huvudsakliga källa till dokumentation.
1078 * MER FUNKTIONER
1079 ----------------
1081 Du kan lära dig mer om Emacs genom att läsa dess manual, antingen i
1082 bokform eller on-line i Info (använd Hjälp-menyn eller skriv F10 h r).
1083 Två finesser som du kan komma att gilla speciellt är komplettering
1084 (completion), som spar tangenttryckningar, och dired, som förenklar
1085 filhantering.
1087 Komplettering är ett sätt att undvika onödiga tangenttryckningar. Till
1088 exempel, om du vill byta till *Messages* bufferten, kan du du skriva
1089 C-x b *M<Tab> och Emacs kommer fylla i resten av buffertnamnet så
1090 långt den kan räkna ut det från det du redan skrivit. Komplettering
1091 finns beskrivet i Emacs-manualen i noden "Completion".
1093 Dired gör det möjligt att lista filer i en katalog (och även dess
1094 subkataloger), flytta runt i listan, besöka, byta namn, ta bort och
1095 operera på olika sätt på filerna. Dired finns beskrivet i Info i
1096 Emacs-manualen i noden "Dired".
1098 Manualen beskriver även många andra Emacs funktioner.
1100 * SLUTORD
1101 ---------
1103 För att avsluta Emacs använd C-x C-c.
1105 Den här handledningen är tänkt att vara förståelig för alla nya
1106 Emacs-användare. Så om det är något som är oklart, klandra inte dig
1107 själv, klaga!
1110 * KOPIERING
1111 -----------
1113 Denna vägledning härstammar från en hel rad Emacs-vägledningar och den
1114 första skrevs av Stuart Cracraft för den ursprungliga Emacs. Mats
1115 Lidell översatte den till Svenska.
1117 This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and
1118 comes with permission to distribute copies on certain conditions:
1120 Copyright (C) 1985, 1996, 1998, 2001-2012 Free Software Foundation, Inc.
1122 This file is part of GNU Emacs.
1124 GNU Emacs is free software: you can redistribute it and/or modify
1125 it under the terms of the GNU General Public License as published by
1126 the Free Software Foundation, either version 3 of the License, or
1127 (at your option) any later version.
1129 GNU Emacs is distributed in the hope that it will be useful,
1130 but WITHOUT ANY WARRANTY; without even the implied warranty of
1131 MERCHANTABILITY or FITNESS FOR A PARTICULAR PURPOSE. See the
1132 GNU General Public License for more details.
1134 You should have received a copy of the GNU General Public License
1135 along with GNU Emacs. If not, see <http://www.gnu.org/licenses/>.
1137 Please read the file COPYING and then do give copies of GNU Emacs to
1138 your friends. Help stamp out software obstructionism ("ownership") by
1139 using, writing, and sharing free software!
1141 ;;; Local Variables:
1142 ;;; coding: latin-1
1143 ;;; sentence-end-double-space: nil
1144 ;;; End: